Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungamakten, bondeståndet och reg■ -formen 1809. 398
till landtmarskalken samt preste- och borgareståndens talmän
ett »enskildt handbref», hvari han uttalade sin förundran öfver
det oväntade hinder, som från bondeståndets sida mött
regeringsformens kungörande, och med anledning hvaraf han
fann nödigt att förklara, »det en af riksens ständer
omedelbart öfverenskommen, frivilligt faststäld, högtidligen till
konungen öfverlemnad och af honom lika högtidligt antagen
grundlag icke annorlunda än af honom och samtliga riksstånden
gemensamt någonsin kunde eller skulle till sin kraft och verkan
försvagas, mindre upphöra». Men p£ samma gång han vore
fullt besluten att upprätthålla sina och riksens ständers
rättigheter, sådana de voro i grundlagen stadgade, kände han
sig manad att icke vägra sin bemedling riksstånden emellan
uti de delar, der utan välfångna fri- och rättigheters
förnärmande något slags jemkning kunde synas
öfverensstämmande med naturlig billighet. Åtskilliga af de yrkanden
bondeståndet framstält vore af den beskaffenhet, att deras
tillämpning skulle medföra de vådligaste följder för sam"
hällsordningens och för eganderättens bestånd. Dylika
fordringar kunde i ingen händelse medgifvas; men under
förutsättning att bondeståndet afstode från dem, ville konungen
under formen af en »enskildt yttrad önskan» till de öfriga
ståndens eget ompröfvande öfverlemna, huruvida »någon
jemkning, något allmännare, men i viss proportion utstakadt
deltagande» af ypperligt frälse och presterlig boställsjord uti
kronoskjuts och inqvarteringar och af stadsjord uti
kronoskjuts kunde under krigstider ega rum. Så långt ansåge
konungen bondeståndets önskningar vara med skäl och
billighet förenliga, men å andra sidan »kände han sin
konungsliga pligt att ej utöfver denna gräns sträcka sitt nu lemnade
förord, och sin konungsliga rätt att afstyra alla försök emot
ömsesidiga samhällspligter och emot rikets gällande lagar*.
Denna skrifvelse meddelades de stånd, till hvilkas
talmän den var stäld, den 19 juni, men, såsom det
uttryckligen förklarades, icke såsom ett öfverläggningsämne, hvadan
den ej heller kräfde något svar. På visst sätt blef den dock
af adeln besvarad. Omedelbart efter dess uppläsande beslöt
nämligen detta stånd, att en af frih. Nils Silfverskiöld den
2 juni väckt motion, att ridderskapet och adeln skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
