Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungamakten, bondeståndet och reg■ -formen 1809. 407
dem, om de erhölle understöd af konungens förord, hvarom
ståndet borde anhålla.
Det mest anmärkningsvärda i denna skrift var
emellertid det sätt, hvarpå dess författare sökte på de andra
stånden kasta skulden för dröjsmålet med regeringsformens
utfärdande: bondeståndet hade, såsom det hette, »ej utan
verklig ledsnad erfarit, att vissa personer utmärkte mer omsorg
om sina privilegiers bestånd än om fäderneslandets». Denna
beskyllning måste betraktas såsom i synnerligen hög grad
oförsynt, helst som dess spets med allt skäl kunde vändas
mot bondeståndet sjelft. Ty hvad hade de andra stånden
gjort? De hade vidhållit, att i den nya regeringsformen
skulle finnas ett stadgande om privilegierna, motsvarande
det som funnits i både Frihetstidens och den Gustavianska
tidens grundlagar; de hade, innan öfverläggningarna om
regeringsformen togo sin början, i afseende på privilegierna
gjort eftergifter, som delvis voro ganska väsentliga, och af
hvilka en var af sådan art, att den bort för all framtid göra
frågan om den ojemna jordbeskattningen oberoende af alla
ståndstvister; och adeln hade dessutom förklarat sig villig
att efter regeringsformens undertecknande behandla frågan
om ytterligare eftergifter. Bondeståndets hela uppträdande
åter hade tydligen varit prägladt af en bestämd afsigt att
begagna den fosterländska ifver, som medstånden hyste för
statsskickets skyndsamma ordnande, till att afpressa dem
medgifvanden till sin förmån.
Osannfärdigheten i den beskyllning mot de öfriga
stånden, som fans intagen i Hyckerts och hans kamraters
memorial, hindrade emellertid ej bondeståndet att enhälligt
besluta att till Kongl. Maj:t ingå med en skrifvelse af samma
innehåll som denna skrift. Talmannen och sekreteraren
fingo i uppdrag att hos konungen anhålla om tillåtelse för
ståndet att in corpore öfverlemna den.
* *
#
Följande dags morgon, den 27 juni, var bondeståndet
åter samladt. Plenum började med att talmannen och
sekreteraren meddelade konungens svar på den anhållan, som
ståndet genom dem hade framstält: konungen hade för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
