Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
666
LITERATUR ANM ÄLNINGAR.
nisationshistoria bildar. Intet berättigar att ur den senare
deducera lagarne för den förra.
För öfrigt gifves det ett handgripligt faktum, som bestämdt
vitnar emot H. Georges teori. Vi åsyfta lönernas,
kroppsarbe-tarnes nämligen, oafbrutna stegring sedan århundradets böljan
och tendens att alltjemt stiga. Europas folkmängd har sedan
de napoleonska krigens slut stigit ofantligt; den i bruk tagna
jorden har i ej mindre grad ökats; hvad som ännu återstår af
obrukad sådan minskas för hvarje dag — alltså måste lönerna
hafva betydligt sjunkit och alltjemt sjunka? Ja, så fordrar
kon-seqvensen, om Henry Georges löneteori är sann. Men
verkligheten för ett annat språk, och det dömer denna teori som falsk.
Slutligen få vi icke förglömma, att liksom det gifves annat
arbete, så gifves det ock andra arbetslöner än kroppsarbetarnes»
embetsmannens nämligen, den löntagande yrkesmannens o. s. v.
Om dessa löner gäller visserligen, att de i motsats till det
kroppsliga arbetets sjunkit, men framför allt tendera att sjunka uti våra
moderna samhällen, om ej absolut så relativt. Men detta oaktadt»
hvar skönja sambandet mellan dessa löner och jordränteteorien
annorlunda än så, som i allmänhet hvaije företeelse uti det
ekonomiska lifvet är beroende af hvarje annan? Och huru till sist
finna ett samband mellan denna och det egna arbetets
afkastning? Handtverkaren, industriidkaren, handlanden, läkaren,
författaren o. s. v., o. s. v. äro alla arbetare, ehuru de arbeta åt
sig sjelfve. Deras arbete har ock sin lön. I hvad samband
står den med jordräntans s. k. lag? Må H. George och hr
Geijerstam uppvisa det, om de kunna.
Vi komma slutligen till tredje slaget af inkomst,
kapitalvinsten. Vid förklaringen af denna, dess ursprung och hvad som
bestämmer dess storlek, närmar sig H. George det fantastiska.
Kapitalvinstens grund — vi tala ej om penningräntan, uti hvilken
faktorerna lån och kredit d. v. s. betalning för anstånd och tid ingå
— finner han uti naturens alstringsförmåga i det organiska lifvet,
uti växters och djurs fortplantning och tillväxt. Lagen för dess.
storlek åter gifver honopa jordränteteorien, och dess formel lyder:
kapitalvinstens storlek beror på den afkastning, som tillkommer
kapitalet nedlagdt på den sämsta i bruk varande jorden.
Kapital är resultatet af äldre arbete, hvilket tjenar att
förmedla och underlätta framtida sådant. Utgå vi från denna
definition, mot hvilken vi tro att Henry George sjelf intet skall
hafva att invända, så ter sig nämde författares förklaring af
kapitalvinsten icke så litet underlig. Denna förklaring hemtas
nämligen icke från kapitalets eget väsen, utan från något annat, för
detsamma helt och hållet främmande. Naturens organiska krafter,
hvilka verka vårt arbete förutan, och med hvilka detta icke står
i något inre samband, skulle vara orsaken till en företeelse hos
kapitalet, som är frukten af just detta arbete. Men hvad orim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
