Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
668
LITER ATUR ANMÄLNING AR. 668
ställa kapitalvinst och jordränta, som han gjort. Han vet ej,
huru han eljest skall förklara penningräntans fall samtidigt med
kapitalets ständigt ökade produktivitet. Med nutidens maskiner
o. s. v. åstadkommes oändligt mycket större arbetsprodukt, än
hvad motsvarande maskiner för hundra år sedan förmådde gifva.
Och likväl har penningräntan, som är mätare af kapitalets
afkastning, sjunkit betydligt. Denna skenbara motsägelse låter dock
lätt förklara sig.
Kapitalets arbetsprodukt har ökats oerhördt och ökas
alltmer, men samtidigt och i knappt mindre proportion ha
produkterna sjelfva fallit i pris. Kapitalets stegrade produktivitet har
icke medfört en i samma proportion ökad värdemassa, och det
är dock tydligen produkternas bytesvärde, varupriserna, som
bestämmer betalningen af produktionsfaktorerna. Härtill kommer
slutligen, att kapitalet sjelft vuxit i ännu högre proportion än
dess produktivitet. Och för denna kapitalmassans tillväxt finnes
ingen gräns. Lagen om tillgång och efterfrågan gör sig gällande.
Kapitalet ökas i högre grad än efterfrågan på detsamma, och
detta i förening med produkternas prisfall förklarar tillfyllest
penningräntans ideliga sjunkande trots kapitalets stigande
produktivitet. —
Det är emot Henry Georges teori om inkomstfördelningen, vi
här hafva polemiserat. Vår kritik gäller alltså icke hr Geijerstam
och hans lilla arbete i annan mening, än att han träffas af
förebråelsen att hafva blindt följt den amerikanske ekonomisten i dennes
spekulationer. Dock, detta är af flera skäl ursäktligt. Icke så
deremot, att förf. offrat så stor del utaf sin framställning deråt. Det
hade varit vida lämpligare uti en bok afsedd för arbetare och
menige man att lemna dessa abstrakta teorier belt å sido, hvad värde
man än sätter på dem. I dess ställe hade anmälaren önskat se
uti kapitlet om arbetslönen de olika lönesätten, vanlig daglön,
lön på beting, lön med premie o. s. v. omtalade. Uti läran om
kapitalvinsten kunde ock gerna hafva sagts ett ord om räntans
historia och om ocker.
Dessa och några andra smärre anmärkningar, som möjligen
kunde göras, liksom de, hvilka vi ofvan framstält, äro emellertid
föga tyngande. Vi beklaga derför, att förf:s offer åt Henry
Georges teorier öfver inkomstfördelningen skall hindra oss att
skänka hans lilla arbete odeladt bifall.
Pontus Fahlbtck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
