Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO EN AMERIKANSK SOCIALIST.
del af de billigare lefnadskostnaderna och öfverhufvud så-
ledes af arbetarnes moraliska höjande, blifva icke desse sjelfve,
utan — jordägarne. De behöfva nämligen nu afstå så mycket
mindre af den samfälda produktionens vinst i löner åt ar-
betarne för att desse ändock skola kunna lefva.
Andra utvägar att afhjelpa det onda, hvilka afse statens
mellankomst eller skulle bestå i jordens fördelning på flera
händer, äro i ännu högre grad hjelplösa palliativ. Det gifves
blott ett botemedel mot tidens onda, och det är att upp-
häfva det största af alla monopol, jordmonopolet, att upp-
häfva den privata äganderätten till jorden. Ty denne är
det ondas rot, och så länge han får fortfara, skola alla andra
medel visa sig gagnlösa. Denna åtgärd bjudes ej blott af
klokheten, utan främst äfven af rättvisan.
Det är naturvidrigt och en kränkning af de menskliga
rättigheterna att låta enskilde besitta jorden. Äganderätten
är helig och en galning den, som vill röra dervid, när fråga
är om arbetets verk, förmögenhet och kapital. Dessa fram-
bringa vi af naturens stoff, men det senare sjelf är till oss
förutan, och deraf förmå vi ej skapa en atom. Egendomens
rättsgrund kan ingen annan vara än arbetet. Men naturen,
jorden är icke våra händers verk. Hon är af skaparen gif-
ven oss alla; hon kan ej, hon får ej var några enskildes
egendom, till förfång för flertalet. Och vidare, grundräntan,
som är jordbesittningens lön, är en frukt icke af den en-
skildes arbete, utan af samhällets och mensklighetens utveck-
ling i det hela. Vi se det bäst, när folkmängden stiger i
våra städer, när en jernvägslinie drages fram o. s. v. Sam-
hällets utveckling har alltid till följd jordvärdenas stegring.
Så bör ock samhället, icke några enskilde, skörda vinsten af
detta gemensamma arbete. Jordägare bör ingen annan vara
än staten. Så har det varit i äldre tid, i samhällenas barn-
dom och medeltid; allmänningar och kronojord äro de obe-
tydliga resterna deraf. Så bör, så måste det åter blifva.
Medlet att genomföra denna sociala reform är helt en-
kelt: konfiskera jordräntan på vanlig skatteväg. Aflyft skat-
terna från arbete och kapital, hvilka snarare borde belönas
än skattläggas för sin möda, och lägg dem uteslutande på
jorden. Ingen skall då kunna innehafva mer jord, än han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
