Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 EN AMERIKANSK SOCIALIST.
samlade bolagsmännen samma tal, så kunde det hända, att
de till svar bjöde honom att för intet öfvertaga allt ihop
eller blott mot erläggande af hvad de sjelfve lagt ut och
förlorat. — Detta beträffande vårt land! Icke skulle svaren
allestädes bli desamma. Ty otvifvelaktigt har det funnits
och finnes det punkter, hvarest jordbesittningen medför en
ställning liknande den, som H. George skildrat. Så uti
Irland före lagen af 1881; så delvis alltjemt i England, men
än mer i Norra Italien — allt trakter der ett arrendesystem
i andra och tredje hand förekommer — liksom å andra sidan
ock i Amerikas Far West, der latifundieväsendet för till-
fället blomstrar på några ställen. Slutligen finnas nog många
stadsjordar och fyndigheter af råmaterialier i både Gamla
och Nya verlden, hvars innehafvande medför monopolets
privilegierade ställning. Men allt detta är dock endast en-
staka och öfvergående företeelser, hvilka på intet vis berät-
tiga till de allmänna slutsatser, som H. George dragit.
Hade någon uppträdt och predikat detta korståg mot
jordbesittningen under Medeltiden, eller så länge rätten att
äga jord var ett privilegium för en viss klass, medförande
utomordentliga rättigheter, så hade det icke varit att undra
öfver. Och ännu i Nyaste tid för hundra eller blott femtio
år sedan skulle dessa läror möjligen synts äga grund för
sig — uti den då begränsade tillgången på odlingsbar jord
och uti fruktan för öfverbefolkning. Men just i vår tid,
sedan de nyvunna kommunikationsmedlen öppnat för oss
hela verlden, hafva dessa farhågor för jordbesittningens vådor
— om de eljes vore i sig berättigade — förlorat all praktisk
betydelse. Vi kunna icke se så långt fram, att vi skönja
den tidpunkt, då all Amerikas, Afrikas och Australiens herre-
lösa jord, många gånger större än hvad som nu innehafves
af den civiliserade menskligheten, blifvit tagen i besittning
och i bruk. Och förr än detta skett, kunna de följder, som
H. George befarar, icke inställa sig, förutsatt att icke mensk-
ligheten då funnit utvägar att undvika desamma.
Nej, jordmonopolet, såsom George kallar jordbesittningen,
är i närvarande tid och i våra samhällen icke så farligt och
dess innehafvare icke dessa privilegierade gunstlingar vid
produktionens bord, som han förmenar, åtminstone ej i all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
