Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 EN AMERIKANSK SOCIALIST.
tets fält, hvarvid tusenden blefvo efter och tusenden stupade.
NU var det, som arbetarne, hvilka drogo hans vagn, fingo
känna okets tyngd (maskinerna!) och den nye gudens hän-
synslösa egoism. Så fortgick det tillin på detta århundradet.
Med 1820-talet inträder vändpunkten. Sedan dess har libe-
ralismen mer och mer afklädts det demoniska och för-
störande, som vidlådde den vid dess första framträdande.
Han liknade en af sagans andemagter, hvilken menniskorna
väl förmått frambesvärja, men sedan ej styra. Omsider har
det dock lyckats och skall lyckas allt mer och mer trots
den unga jättens medfödda obändighet och trots de apostlar,
som uppträdt och velat sanktionera hans olater som allmän
lag, inskrifven kan tänka i de s. k. menskliga rättigheternas
apokryfiska codex. Det är dessa läror icke mindre än hans
egna odåd under den första tiden, öfvergångs- och brytnings-
tiden, som bragt liberalismen i misskredit. Detta tal om
menniskans egna kraft, om individens hänsynslösa obunden-
het i ekonomiska ting, om identiteten af den enskildes fördel
och det allmännas, samt om statens absoluta non-intervention
i ekonomiska ting, med ett ord detta frivola lazssez faire, lais-
seg passer, för hvilket senast Manchestermännen upphäft sig till
de fanatiska målsmännen, det har gjort liberalismen förhatlig
inom vida kretsar af det europeisk-amerikanska samhället.
Man misstror friheten på det ekonomiska området och detta
visserligen ej utan skäl. Menniskornas moraliska känsla har
längesedan protesterat emot de tygellösa yttringarne utaf
densamma och för den skull trädt mildrande emellan dels
inom den enskildes verkningskrets, dels med staten som
mellanhand, såsom vi ofvan påpekat. Man fordrar nu allt
mer den senares ordnande oeh skyddande ingripande — detta
är tidens stora problem! Men mellan en sådan i moralens
och rättens namn fordrad inskränkning af den enskildes fri-
het i ekonomiska ting samt socialismens tvångsanstalt är skil-
naden himmelsvid. Man må taga sig till vara, att man ej
med badvattnet kastar ut barnet, som det heter. Många
äro de osunda skott, som liberalismens träd skjutit, och
värre blefve det, om dess hänsynslöse främjare, Manchester-
och Fortschritts-män, finge råda. Man må bortskära dessa
osunda skott, men olycksbringande vore att förgripa sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
