Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN ANIMALA MAGNETISMEN. 97
De fenomen, hvilka man efter MESMER tillade namnet
animal magnetism, men hvilka heldre efter Braid’s förslag
böra benämnas med den tekniska termen /ypnotism, äro
utan tvifvel lika gamla som menniskoslägtet. Både i veten-
skapernas och kulturens historia träffar ’man tillräckligt klara
antydningar, att dessa fenomen varit kända, med afsigt
framkallade och i bestämdt syfte använda, stundom i medi-
cinens tjenst, stundom för allehanda andra, mindre goda
syften.
Hypnotiska företeelser kunna framkallas icke blott hos
sjuka, nervösa personer, ’såsom det af skeptiska forskare
uppgifvits, utan äfven hos fullt friska. Olika forskare lemna
i detta hänseende temligen skiljaktiga uppgifter, i det att
några anse 95 individer bland 100 tillgängliga för hypnoti-
serande inflytelser, andra åter inskränka dispositionen derför
till 30 9/0 af större försöksserier. Dessa siffror skulle gälla
fulit friska personer utan nervösa slägtanlag. Nervösa per-
soner lemna en större kontingent Apyprotisabla än de fullt
friska; barn, sinnessjuka samt en del patienter, lidande af
hjern- och ryggmärgsförändringar, kunna deremot icke för-
sättas i hypnotisk sömn.
De sätt och metoder, hvilka af vetenskapliga forskare
samt s. k. magnetisörer hafva blifvit använda för att fram-
kalla de hypnotiska fenomenen, variera betydligt och kunna
derför ej alla här uppräknas.
Såsom allmän regel gäller, att den, med: hvilken expe-
rimentet skall företagas, med fri vilja lemnar sig deråt
och icke af alla krafter sträfvar emot det inflytande, som
utöfvas på hans nervsystem. Är detta vilkor först uppfyldt,
brukar man ofta låta försökspersonen oaflåtligt stirra på en
starkt belyst, facetterad glasknapp, som hälles på ett kort
afstånd från hans ögon samt något öfver deras nivå. Genom
en derefter följande lätt sammanslutning af ögonlocken, tryck
på ögongloberna, strykningar öfver ansigtet m. m. fulländas
den afsedda inverkan på nervsystemet, och den mottaglige
försökspersonen är snart försatt i en art sömn. Det är dessa
strykningar och andra manipulationer, som gifvit upphof till
läran om ett magnetiskt fuidum, hvilket från magnetisörens
kropp skulle strömma öfver till den magnetiserades och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
