Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN ANIMALA MAGNETISMEN. 103
också framkalla flera automatiska rörelser. Sätter man t. ex.
ett glas i försökspersonens händer, så för han det till sin
mun för att dricka, en hatt sätter han på sitt hufvud, en
tändsticka antänder han, ett verkligt handarbete, som han
förut känner, t. ex. en virkning eller stickning, utför han
med både snabbhet och noggrannhet. Då experimentatören
upphäfver en dylik suggestion genom att borttaga det före-
mål som användts, återkommer försökspersonen till den
kataleptiska ställning, som han förut innehade.
Den tredje af hypnotismens hufvudformer kallar man
somnambulism, och den kan ytterligare indelas uti tvenne
varieteter, allt efter som den uppträder med slutna eller
öppna ögon.
Den framkallas med ungefär samma handgrepp som
de två förut skildrade s. k. magnetiska tillstånden, och kan
genom några smärre åtgärder, hvilka det här ej synes mig
skäl att detaljera, framkallas ur eller öfverföras till något af
dessa. Den, som befinner sig i somnambulism med slutna
ögon, erbjuder mycken likhet med en lethargiker, han synes
orörlig, okänslig för yttre ting, hufvudet är ofta sänkt mot
ena axeln, men lemmarne äro aldrig så slappa som uti
lethargien. Detta hvilotillstånd är likväl endast skenbart,
om man tilltalar den somnambule, svarar han, lyfter sitt
hufvud, på befallning reser han sig, går och utför flera slags
rörelser. I allmänhet är hans hudkänsel upphäfd, dock icke
alltid; den kan till och med hos en och samme försöks-
person förhålla sig helt olika vid olika seancer. De andra
sinnena (synen, hörseln, lukten etc.) befinna sig deremot
alltid uti ett särdeles retbart tillstånd. Derför kan också en
somnambul genom den lilla springa, som skiljer hans ögon-
lock, tydligt iakttaga föremålen omkring sig. Såsom exem-
pel på sinnesskärpa anför BERGER, att en somnambul, stu-
dent i Breslau, var i stånd att i ett dunkelt rum läsa en
sida af en tryckt bok, hvilket ingen af de närvarande eller
ens han sjelf i vaket tillstånd förmådde. En fransk förfat-
tare omtalar ett annat exempel, neml. att en somnambul dam,
då hon stack hufvudet ut genom fönstret, kunde höra ett
lågmäldt samtal, som fördes vid. den aflägsnaste punkten af
gatan. Det är just samma ytterliga skärpa hos sinnena, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
