Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 OM DEN ANIMALA MAGNETISMEN.
mad verksamhet. Derför få de hypnotiserade också på grund
af sina sinnesintryck inga medvetna föreställningar och kunna
ej heller utföra några spontana afsigtliga rörelser. Derige-
nom förklaras också den rörelsedrift, som finnes t. ex. under
somnambulismen, sålunda, att då hjernbarken, som icke blott
är centrum för utförandet, utan äfven för hämmandet af
rörelser, nu är försatt ur verksamhet, de omedvetna rörel-
serna hastigare och mera ohejdadt komma till utförande.
Orsaken till denna funktionslöshet hos hjernbarken har icke
varit lätt att finna. Heidenhain ansåg till en början, att den
berodde på någon tillfällig blodbrist i hjernan, framkallad
genom kramp inom ett eller annat pulsådergebit: men han
mäste öfvergifva denna tolkning, då det visade sig, att hans
broder efter intagning af ett medikament, som ökar blod-
tillflödet till hjernan, var lättare insöfd än förut.
Innan jag går vidare i förklaring, måste jag utreda
meningen med en inom fysiologien och medicinen mycket
begagnad konstterm, nemligen reflex och reflexrörelser. Der-
med menas sådana rörelser, som efterträda ett nervintryck, utan
att medvetandet och viljan dervid tagas i anspråk för rörelsens
utförande. Sådana reflexrörelser förekomma uti det. dagliga
lifvet i synnerligt stor mångfald; dit höra t. ex. nysningar
efter snus, hosta efter inandning af rök, pupillens samman-
dragning vid skarpt ljus, ögonlockens kramp vid en främ-
mande kropps närvaro i ögat; dit höra äfven de rörelser,
som vi kunna utföra i sömnen, såsom att jaga bort stic-
kande insekter, att draga upp täcket, när det faller af oss
och vi frysa m. m. För att skilja en medveten rörelse från
en reflexrörelse beskrifver man på goda grunder mekanis-
men inom nervsystemet sålunda, att vid den förra (den med-
vetna) går först ett sinnesintryck på en sensitiv nervsträng
till en sensitiv nervcell uti ryggmärgen, derifrån till hjernan,
och sedan hjernan har beslutat om saken, utgår på en mo-
torisk nervtråd till en motorisk ryggmärgscell en befallning,
hvilken vidare från ryggmärgen på en särskild motorisk
nervbana anländer till de muskler, hvilka hjernan på grund
af intrycket finner skäl att sätta i rörelse. Sådant är för-
loppet t ex. då någon vid ett försök att bada sticker ned
sina tår i vatten, men, finnande det för kallt, drager dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
