Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 BARNET.
GREFVEN.
Sa’ hon nej?
SVEN.
Uppslaget?
MODERN.
Ja, jag tar ingenting på mig. (Något förlägen tystnad.)
KLARA fför att säga något, med tillgjord
munterket).
Nåja, Möller tröstar sig nog. Mister du en så ...
ISAK (allvarsami).
Skäms, gumman!
KLARA (fortsätter, nu med mera verklig
barnslighef).
Men nog var det hårdt, när man suttit i snön i timtal.
JUNGFRUN (:; dörren).
Nu är supén serverad.
MODERN.
Ja, vi. få väl inte glömma vår enkla julmåltid. Var så
goda, mitt herrskap! (7:4 sin man.) Åh, jag kan spricka af
harm. (Man börjar småningom gå in i förmaket och derifrån vidare.
Dörrarna bli öppna.)
GREFVEN (drar sig i mustascherna, tän-
ker högd).
Jo, här blir trefligt utan honom! Bland dessa brackor
— fy fan!
SVEN (har närmat sig ÅAimées dörr,
Alma likaså).
Vill Alma tala vid Mean?
ALMA (rycker till).
Nej — nej! — Jag skulle kanske ändå — Nej, inte kan
jag säga åt henne — Hon skulle missförstå mig.
GREFVEN.
Kommer du, min vän! (Drar sig jämte Alma småningom efter
de andra.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
