Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATURANMÄLNINGAR. 204
inflytande på vårt lands bildning, och om de än i formelt hän-
seende lemna åtskilligt öfrigt att önska, så stödja de sig dock
på fruktbärande grundtankar, utförda i omfattande bevis, och
ega derigenom ett värde och ett inflytande, som icke äro be-
gränsade till en viss tid.
Hvad innehållet i föreliggande arbete beträffar, så är att
märka att religionsfilosofiens mera teoretiska del, teologien jemte
antropologien såsom förutsättningar för (den mera praktiska) re-
ligionsfilosofien ganska utförligt behandlas enligt det af B. hand-
skrifna och af Doc. Edfeldt utgifna schemat (se skrifter af C.
J. Boström, Upsala 1883, Del. 2, ss. 215—236). Teologien fram-
ställer först bevisen för idealismen i allmänhet och särskildt för
Guds personlighet (det absolutas existens såsom Gud), hvarvid
han från den menskliga personligheten leder sig till de egen-
skaper, som tillkomma Gud i och för sig betraktad. B. upp-
kastar dervid sjelf den frågan, huru hans lära förhåller sig till
den positiva religionsläran, och anser den icke strida mot den
religiösa erfarenheten, sådan den i bibeln fått sitt djupare ut-
tryck. Sedan betraktas mångfalden af de väsenden, som utgöra
Guds bestämningar eller ideer, hvarefter den ändliga verlden för-
klaras i förhållande till idéverlden. I förhållande till den änd-
liga verlden betraktas Gud såsom skapare och försyn. >»Vid
behandlingen af teologien har jag», säger B., »sökt rädda det
vanliga menniskoförståndet i dess uppfattning af gudomligheten
och hans förhållande till den menskliga verlden, derigenom ett
jag gifvit hvarje kategori dess rätta betydelse och plats. Så
kunna negativa kritiker vederläggas.» Härvid vänder han sig
särskildt mot Strauss.
Den derpå följande betraktelsen af menniskan har ett sär-
skildt intresse genom en omfattande utredning af friheten och
kritik af deterministiska åsigter. Endast såsom fri kan menniskan
stå i ett personligt förhållande till Gud, och således är indeter-
minismen förutsättning för religionsfilosofien. I teologien betraktas
religionen i och för sig, d. v. s. gudomligheten såsom skapare
och försyn. Religionsfilosofien betraktar religionen, sådan den
är till i och för menniskan, eller den religiösa menniskan. Den
religiösa verksamheten i sin enhet betraktad är gudsdyrkan (icke
gudstjenst, hvilket uttryck antyder ett ofritt förhållande) eller den
både teoretiska och praktiska verksamhet, som omedelbart går
ut på religionens allmänna förverkligande hos menniskan, till
skilnad från alla funktioner med begränsadt syfte. B. betraktar
1 korthet kultens särskilda momenter, andakten och fromheten
och medlen härför, dels symboliska handlingar, dels bön, sång
och predikan. Sedan betraktas den religiösa menniskan i sitt
förhållande till gudomligheten, ett fritt förhållande af samverkan,
och till sig sjelf, såsom användande alla sina krafter i religionens
tjenst, och till andra menniskor, hvarvid det visas att menniskans
men YC AN
RS
— Ki ere < RAR ,
,
ye
vv
Y
JA JG
é
ve
ve Nr Md hör Söka ’ i +
SE TYGRAN TE Eg
FM br fa
Ag UR ARR Tr TA
Mög rökt. AA
Än MM Pun 1 OMM fs bbelg
-
or
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
