Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN. 271
meddelats exempel, så skulle man påstå, att icke ens han
själf lyckats lära sig det. Han yttrar nämligen (s. 119)Y, att
så snart vid sidan af ett ord med ljudgruppen &s står ett
släktord, som innehåller ett &, måste detta kvarhållas, och
r blir då omöjligt;, hvaraf följer, att han icke vill skrifva
reflexion (det gör han dock s. 115), anrnexion, utan reflektion,
annektion på grund af reflektera, annektera. Detta stafsätt
är också ett af de vanligast förekommande »felen»> hos dem,
för hvilka detta fall verkligen har pedagogisk betydelse.
Och prof. T. borde hylla detsamma, om han -hade mera .re-
spekt för samhörighetslagen — hvilken oeftergifligt fordrar
denna stafning — än för bruket.
Den sista förskansning, prof. T. uppkastar till försvar
för de ursprungligen utländska ordens gamla stafning, består
1 att hänvisa till deras >»internationella> natur. Han anser
det vara för »hänsynslöst att utbyta c mot s i t. ex. pro-
cent, centner. Men — konsekvensen har han ej stör respekt
för. Han har ingenting emot s för c i t. ex. följande, fullt
ut lika internationella ord: kansli (cancellie), porslin (por-
cellaine), kalsonger (calecons), polis (police); sås (sauce); han
anser det vara alldeles rätt att skrifva löjtnant för lieutenant,
kapten för capitaine, ehuru dessa ord äro mer Kosmopoli-
tiska än de flesta; o. s. v. Hvarför? Naturligtvis emedan
dessa stafningar redan äro i bruk... Men, må man väl fråga,
hvarför då från alla världens vrår och vinklar framleta argu-
menter, som man i nästa ögonblick själf jäfvar genom att
med verkligt hänsynslös inkonsekvens i praktiken handla,
som om -man aldrig hört dem, än mindre själf uttalat dem?
Hvarför göra det, då man dock har et€ generalargument,
som man alltid kan med full konsekvens åberopa och följa:
så brukas det, altså är det rätt. Prof. T. >misstänker, att
författarne af sällskapets förslag stundom skola behöfva »se
efter i sin bok, hvad de hava för åsikt» om vissa ords staf-
ning. Gissningen är fullt riktig; och torde det vara klart,
hvarför de behöfva göra det. Den stafning, de vilja införa,
afser att återspegla »det uttal som af den bildade allmänhe-
ten användes vid vårdad uppläsning i högre stil, och att i
fråga om kvarje svenskt ord känna detta på förhand förut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
