Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTIKRITISKA ANMÄRKNINGAR OM SVENSK RÄTTSTAVNING. 349
Till förbiseende och glömska kan man blott allt för
lätt göra sig skyldig, den iakttagelsen få nog de flästa af oss
ofta göra på allra närmaste håll. Och ingalunda önskar jag
att dylikt skall dömmas hårdt. Till och med förbiseendet
af viktiga huvudsaker är under vissa förhållanden ursäktligt
nog. Man kan ej vara säker att alla folks äktenskapslagar
uttryckligen föreskriva att man och hustru skola vara af
olika kön.
Men svårligen lär någon lyckas urskulda sig med
en tillfällig glömska eller med framställningens knapphet,
när felet ligger däri att man i en regelbok på 12 sidor fyllt
inemot en halv sida med en fullkomligen överflödig redo-
görelse för enskilda ändelser, som alla, jämte en otalig
mängd nu förbigångna fall, kunnat bekvämt inrymmas i en
huvudregel på två rader.
Dessutom finnas otvetydiga fakta som icke alls låta för-
lika sig med »utkastrrursäkten. Rättstavningsläran skriver
kasärn—kasärn-era, men modärn—modern-isera. Då -era,
men icke -zsexa hör till de i Rättstavningstläran uppräknade
10 afledningsändelserna, tillämpas, som vi se, regeln bok-
stavligt, även till sin negativa sida: stammens form behålles
icke, då ändelsen ej ingår bland de uppräknade. Det vore bra
underligt, om jag ej med detta faktum för ögonen skulle ha
rätt eller fastmer skyldighet att tillskriva sällskapet formen
kas-ör (-ör finnes ej bland de 10 ändelserna), fast verbet
heter kass-era. Jag finner det alltså bra orättvist af rec. att
stämpla mitt framdragande af dylika sakförhållanden som
vittnesbörd om »en påfallande brist på vilja att tyda allting
till det bästa». Så mycket mindre är denna klagan befogad,
som jag ju i åtskilliga fall tillkännagifvit min övertygelse, att
sällskapet icke skulle vilja praktiskt tillämpa de stavningar, som
konsekvent innebäras i dess regler. Samma tadelvärda brist på
god vilja finner rec. i den »beskyllning>, jag framkastat mot
sällskapet, att det vill afstava ödmj-uk, gål-aga. Jag har emel-
lertid aldrig hvarken sagt eller trott att sällskapet »vill» stava
så, endast påstätt att dess regler innebära denna delning. Jag
har också visat att detta ej är en blott tillfällighet, utan att
förhållandet sammanhänger med en mycket felaktig uppfatt-
ning af det språkligt så viktiga begreppet sammansättning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
