Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRINDBERGS NYASTE ARBETEN. 371
hon kom till, var intet vanligt bruk. Det var ingenting mindre
än m:r Godins ryktbara familistér vid den lilla staden Guise i
departementet Aisne, detta lyckade försök att förverkliga Fouriers
och Owens utopi. Här, i det lilla socialistiska samhället, fann
nu Blanche all den lycka, som hon förgäfves jagat efter i det
stora kapitalistiska samhället därutanför. Här fanns ej lycko-
skändaren penningen. Här kunde hon därför utan alla lumpna
bispekulationer lefva för sin vetenskap och sin människohjälpande
konst. Och när hon genom en egendomligt lycklig slump här
fann åter sin trolofvade, som också här kommit i hamn såsom
kemisk ingeniör, så kunde de nu utan betänkande blifva man och
hustru. Här stodo inga möbler och inga kökssaker dem emellan,
— de brukade båda »palatsets» husgeråd och åto vid dess bord.
Spöket från »Giftass, den gemensamma sängkammaren, behöfde
här heller ej afskräcka dem, då hvar och en hade sitt eget rum.
Ej heller fruktan för att göra henne till »barnens piga», ty de
skulle naturligen sättas på barnhuset, där alla samfundets ätt-
lingar vårdades och uppfostrades.
Sådan är i korthet »fabeln>. Men, månne denna »fabula
docet» hvad Strindberg vill låta den göra? Det torde kunna
bestridas både rörande beskyllningarna mot »det gamla sam-
hället> och i afseende på apoteosen för »det nya>.
Äfven i det nutida samhället torde plats hafva kunnat finnas
för »doktor Chappuis>, om man utan förutfattade fantastiska
meningar och anspråk pröfvar hennes resurser och förhållandena.
Om vi nu skola medgifva, att åtminstone för flertalet människor
ett lif utom äktenskapet är blott ett halft lif, så torde det vara
fråga om, huruvida skilsmässan mellan Blanche och Emile nå-
gonsin var så oundgänglig. Många unga par ha med mindre
förutsättningar slagit sig genom till äktenskaplig lycka. Om det
1 familistéren kunde anses för rätt af Blanche, att hänvisa tan-
terna till själfförsörjning, sedan de bekostat afslutningen på hen-
nes medicinska kurs, så hvarför skulle hon ej kunnat tillgripa
den utvägen äfven utom »inrättningen>? Och om hennes lynne
ej gjorde henne lämplig för en fritt praktiserande läkares lif,
skulle ej hennes trångmål kunnat afhjälpas genom att hon fått
plats såsom löntagande t. ex. bruksläkare äfven i »det gamla
samhället>?
Ej heller torde det vara så visst, att hon skulle i familisté-
ren funnit bot för all sot. De hinder, som naturen lägger i
vägen för hvarje kvinnas fullt regelbundna yrkesverksamhet, kunde
väl omöjligen försvinna, därför att hon bodde i »palatset». Om
dessa hindrade hennes praktik såsom ogift i Genéve; hur mycket
mer skulle hon då ej såsom gift hindras af moderskapet i upp-
fyllandet af sin tjänstgöring i samfundet!
Strindberg kallar sin bok för »Utopier i verkligheten», och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
