Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGAMAKTEN, LANDTMANNAPARTIET OCH FÖRSVARSFRÅGAN. 403
och med en känsla af dystra aningar har jag under detta
vigtiga ärendes fortgående behandling funnit, att här ej
sällan visat sig ett, efter mitt begrepp, allt för stort be-
gär att i främsta rummet tänka på sixa egna intressen och
att, än på det ena, än på det andra sättet, söka undandraga
sig de uppoffringar och besvär, som alltid måste vara för-
bundna med ett ordnadt försvarsverk, utan att man nog
allvarligt besinnar, huruvida detta är förenligt med fäder-
neslandets väl. Och det är visserligen ej heller första gången,
som sådant nu inträffar. Tvärtom har äfven förut samma
ande oftast varit rådande. Så har t. ex., då fråga uppstått
om att söka betrygga landets hufvudstad åtminstone för fa-
ran af en fiendtlig öfverrumpling, eller att göra denna i alla
afseenden så vigtiga punkt — sjelfva hjertat af samhället —
till en fast stödjepunkt för vårt landtförsvar, man alltid be-
mött dessa förslag med inkast, att det icke är på det döda
försvaret, utan på det lefvande, eller på sjelfva stridskrafter-
nas utbildning, som man måste rikta sina omsorger. Och
när så fråga blir om denna det lefvande försvarets utbild-
ning, om den fasta stammens bibehållande vid oförminskadt
antal eller det unga beväringsmanskapets öfning, så att hos
detsamma en verklig krigsduglighet måtte uppnås, så vill
man lika litet höra talas om nägra uppoffringar för detta
ändamål, utan man söker tvärtom, hvar och en på sitt håll,
att vinna någon fördel eller att undandraga sig äfven de
skyldigheter, man redan eger.»
Att dessa friherre GRIPENSTEDTS »aningar» egde säkrare
grund än de förhoppningar, som han knapt halftannat år
förut hade uttalat, derom vittnar försvarsfrågans följande hi-
storia tillräckligt: såsom Bondeståndet 1809 sökte begagna
frågan om Regeringsformens antagande, så har hemmans-
egaremajoriteten inom den nuvarande representationens An-
dra Kammare sökt nyttja frågan om stärkandet af fosterlan-
dets erkändt otillräckliga Försvar och — deri ligger olik-
heten! — lyekats i försöket.
Den skrifvelse, hvari 1867 års Riksdags arbete i för-
svarsfrågan utmynnade, innehöll bland annat anhällan att,
då för ett fullständigt ordnande af rikets försvarsväsende
en väsentligen utåträckt allmän värnepligt utan tvifvel vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
