Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 KONUNGAMAKTEN, LANDTMANNAPARTIET OCH FÖRSVARSFRÅGAN.
det för den, som på allvar önskar beväringspligtens utsträck-
ning, måste te sig säsom en alldeles gifven sak, att ett för-
slag derom betingar lättnader i de nuvarande rustnings- och
roteringsbesvären.»
Statsministern inlät sig alltså icke på frågan om det
berättigade i denna uppfattning och således ej heller på
frågan om rättmätigheten af den ifrågavarande afskrifningen:
han endast hänvisade till, att denna uppfattning existerade.
Och det var utan tvifvel det enklaste att så göra, ty den
ifrågavarande uppfattningen saknade i verkligheten rättsgiltig
grund. Att den det gjorde, har så många gånger blifvit
klart och tydligt ådagalagdt, att det kunde vara obehöfligt
att här särskildt yttra sig derom. Genom rust- och rote-
hållets upprättande införde man ett nytt sätt för den stå-
ende arméns bildande. Den hade förut bildats genom ut-
skrifningar; nu skulle den bildas genom rustning och rote-
ring; och då jordegarne åtogo sig rustningen och roteringen,
befriades de från utskrifningen. Men stadgandet om hvarje
mans skyldighet att, då nöden så kräfde, personligen deltaga
i landets försvar stod qvar i lagen och tillämpades så väl
efter som före indelningsverkets införande. Det var denna
allmänna värnepligt, som år 1812 ordnades genom införan-
det af Dbeväringsinrättningen, hvars utveckling vid sidan
af den indelta armén ej mer än dess införande kan anses
stå i strid med de vilkor, hvarunder indelningsverket antogs.
Och lika litet kan utvecklandet af denna beväringsinrättning
i och för sig anses medföra någon särskild tunga för de
nuvarande jordegarne.
Rustnings- och roteringsskyldigheten är nämligen en
börda som hvilar på jordenr; och som derföre skall fullgöras
af jordens egare i denna hans egenskap, vare sig han för
öfrigt tillhör den ena eller andra samhällsklassen, vare sig
han är bonde eller embetsman eller intetdera. >»En hvar
som äåtkommit jord med sådant besvär, är pligtig att vid-
kännas detsamma». och fullgörandet af denna pligt innebär
ingen personlig tunga, då det ju »icke kan förnekas, att vär-
det af jordegendom vid allt laga fång rättas efter de större
eller mindre förmåner, skatter och besvär, som vidlåda sådan
egendom. Egare af roterad jord t. ex. kan följaktligen icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
