Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
488 ÄR SKOLFRÅGAN MOGEN TILL AFGÖRANDE?
lärareerfarenhetem, säger en röst från denna stora allmän-
het "), »kan så småningom lyckas finna läroämnenas naturliga
ordningsföljd, de olika lärometodernas relativa värde eller,
kort sagdt, sättet att röra sig fram mot skolans mål. Vi
åter, föräldrar och ungdomens närmaste vänner, fästa oss
mest vid sjelfva målet. Dock — så mycket kunna äfven vi
förstå, att efter som målet för all bildning icke längre är
det gamla, så måste likaledes läsordningen, undervisnings-
vanorna, läroämnenas rangrulla och åtskilligt annat alldeles
omarbetas för att verkligen kunna komma till att motsvara
nutidens behof.>» Det lider intet tvifvel, att den stora allmän-
heten, »föräldrar och ungdomens närmaste vänner, instäm-
mer i yrkandet att få yttra sig om och deltaga i bestäm-
mandet af undervisningens mäl. Ställningen är följaktligen
säådam; att denna inblandning af den stora allmänheten icke
gerna kan undvikas.
För så vidt det verkligen är fråga blott om bestäm-
mande af undervisningens mål, hafva skolans målsmän icke
heller skäl att afböja en dylik inblandning. Föräldrar och
målsmän, som sända sina myndlingar till allmänna läro-
anstalter för att uppfostras, hafva naturligtvis till pligt att
göra sig reda för undervisningens gång och det mål, hvar-
till den vill föra ungdomen, som anförtros i dess vård. Icke
mindre påtagligt är det, att riksdagen, som beviljar medel
till dessa läroanstalters underhåll, eger yttra sig med af-
seende på det mål, som bör med undervisningen åsyftas.
Om således dessa ungdomens och samhällets målsmän böra
erkännas jemte de sakkunniga pedagogiska myndigheterna
såsom hufvudsakliga faktorer vid bestämmande af de all-
männa ’läroverkens organisation, så torde det för lösningen
af frågan derom vara i främsta rummet af vigt att tillse, i
hvad mån dessa faktorer öfverensstämma med eller afvika
ifrån hvarandra. Har man derigenom fätt sjelfva tvistefrå-
gan klar, så torde man sedan kunna med bättre utsigt till
framgång inlåta sig på försöket att afgöra den samma.
Hvad då angår riksdagen, så har denna visserligen
upprepade gånger deltagit i beslut angående läroverkens
”) Verdandi 1883 sid. 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
