- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1886 /
634

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING.

hända är det icke häller lämpligt att hysa några betänkligheter
i fråga om en reform, genom hvilken hvarje vice genast vinner
rätt till epitetet vise och hvarje fånges ce/!/ utan vidare blir säll.
Ändringarna stå likväl icke ensamma.

Till hvilket område än vår tanke vänder sig, mötes den
af ord, vanliga och oumbärliga, som genom den nya drdningen
tvingas att byta om sjick ock jestalt. Gott och ont, glatt och
sorjligt, sjämt och alvar — allt får ett främmande utseende,
när vi betrakta det genom de glasögon eller, för att tala mera
modärnt, den gpängsné, som Rättstavningssällskapet med välvillig
hand sätter framför våra ögon. Vi må tänka på männisjor eller
jur eller väkster, på höga bär, eller på juga dalar, — allt ter sig
som nytt. Vi må med målaren tala om sjaängertavlor och gor-
tretter, eller med poeten sjunga om morgondags- (d. v.s. -daggs-)
pärlan, som sjimrar på blommans själk, eller vi må i allra nyk-
traste prosa jöra afärer med en lantmann om ett jött slaktjur
— ändringarna äro där. Vi kunna lyfta vår blick upp till sjr-
arnas och rängnets tegioner, ja, låta den aningsfullt höja sig till
och med dvan fiks-sjärnornas valv till värds-altets högste härre,
nya former möta. oss däruppe, -lika visst som de åter vänta oss,
när vi rikta blicken nedåt till den avgrund, där vårt släktes
lede fiende jävulen, den ock /Iusifer kallas, har sitt mörka till-
håll. Allt ifrån vår moders första viskning intill salm-juden vid
den grav, vari vi skola finna vår sista via, följa dessa sällsamma
ordsjepnader oss troget genom både juft ock lett.

I sammandragen form har det föregående stycket lemnat
läsaren en rad exempel, ur hvilka han kan inse arten och om-
fånget af Rättstavningssällskapets omdaningsplaner.

Mången skall nog efter denna mönsterbit anse sig ha rätt
att affärda hela det nya programmet med ett kort: Vad tyks?,
tecknadt så enligt sällskapets ortografi. För min del finner jag
emellertid programmet ingalunda rättvist bedömdt och ännu min-
dre definitivt nedgjordt genom ett dylikt godtköpsargument, som
endast i så måtto förtjenar beaktande, som den naturliga känslan
ju måste ha sitt ord med i hvarje praktisk fråga. Ganska många
af de nyss anförda ordformerna — likväl ingalunda alla, såsom
jag nedanför skall söka visa — äro ur principiell synpunkt fullt
befogade; det vore sålunda att önska, att de en gång komme
till väldet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 17:41:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1886/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free