Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING. 21
sn —— -—-— —
med grammatikan, eller, allmännare uttryckt, att man velat göra
ortografien oberoende af språkkänsian. Också med afseende på
här omtalade lista röjer det sig vid flyktigaste granskning, huru
illusorisk den tanken är, att man genom blott uppräkning skulle
vara i stånd att lemna en tillfyllestgörande norm för stavningen
af dessa s. k. »otydligt härledda» ord. Det vore en lätt sak att
nästan på stående fot uppräkna ett dussin element, som borde
ha nämnts med lika skäl som de upptagna, och hvilkas utelem-
nande är af betydelse för rättstavningsläran, särskildt med hänsyn
till ords afdelning på två rader.
Se här några anmärkningar, som genast erbjuda sig. Hvarför
nämnes icke -var4(s) lika väl som värtes? Det kan ju fogas till
åtminstone dubbelt så många ord som detta: de fyra väder-
strecksnamnen, för att icke tala om JLävart och Jovart. Efter
sällskapets något underliga orddelningsgrundsats — hvarom senare
— kommer nu 2nordvart att delas nordv-art, ty utom vid sam-
mansättning föras alla konsonanter (med undantag af & och /,
nn, 7 före vokal) till föregående stavelsen. Och hvarför är -faldig
utelemnadt, då -stämmig nämnes? Båda kunna fogas till ungefär
samma ord: dem som uttrycka ett antal. Följden af ordets
frånvaro på listan är att dåfgfaldig måste erhålla blott ett 7 och
afdelas åsf-aldig. Och hvarför skall ej munnen lika väl kunna
få ett rum i rättstavningsläran, som foten? Fonetici borde ju
snarare minnas den förra. Nu förledas vi att afdela lösm-vat,
storm-ynt, hkarm-ynt. Men om nu rättstavningsläran särskildt skall
hålla sig till fötterna, hvarför nämnes då blott -föttes, ej -fotig
och -fofing? I formellt hänseende äro de ju likställda med
-sfämmig. Sällskapets stavning kommer nu att alstra åtskilliga
besynnerliga oting, sådana som säksf-oting och tusenf-oting.
Andra märkliga stavningar, till hvilka man lockas, om man för-
litar sig på lärobokens lista, äro julm-akare, bläks-lagare, med-
elm-otig. Det sista ordet borde konsekvent varit upptaget både
på förstavelse- och efterstavelselistan, ty hvarken mede!- (i denna
betydelse) eller -måttig finnes som fristående ord.
Om vi kasta en blick också på förstavelserna, undra vi
t. ex., hvarför Aår- ej lika väl nämnes som Aänr-; skola vi kanske
skriva Aärst-ama för här-stamma, enligt sällskapets redan vid
-måttig tillimpade regel, att dubbelkonsonant utom vid samman-
sättningar endast skrives i ordets huvudstavelse? Och skola vi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
