- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1886 /
688

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING.

förelsevis nya, ej fullt acklimatiserade, och därjämte ofta vack-
lande till uttalet: snmonopol, fotograf, fonetisk o. d. I nägra fall
ha vi undgått vokalförvandlingen just därigenom att den följande
konsonanten blivit fördubblad: mot fransmännens coferie svarar
vårt kotteri, mot deras bloguer, roguer står vårt blockera, rockera.

Alltså, när Rättstavningssällskapet nämner oponent, komod,
ofiser såsom skriftformer, hvilka det vill genomdriva, så leder
dess reform den läsande på villospår — den inför med andra ord
en ofonetisk beteckning. »Förenklingen>» visar sig leda till för-
svåring.

Fullkomligt samma anmärkning kan göras mot ett pusera,
ett muslin, skrivna så med förenkling af konsonanten. De komma
att läsas efter mönstret af husera, kusin. Vårt annullera skrives
i franskan med ett Z, och etymologiskt sedt vore alltså Rätt-
stavningssällskapets beteckning riktig, men den är emot uttalet
(jfr granulera), och i sin mån även mot samhörighetslagen:
språksinnet finner trots vokalväxlingen lätt vägen från detta ord
till ordet ol.

De flästa dubbelkonsonanter i romaniska lånord ha till-
kommit genom fastväxandet af en partikel, hvars slutkonsonant
antingen från början varit lika med stamordets börjande ljud,
eller vid sammansättningen likdanats därmed. De många pre-
positionella sammansättningarna på komm-, syll-, trr- 0. s. v. få
därför lemna det största antalet offer åt det nya »förenklings>-
begäret. Men också här möta stora betänkligheter, som man
likväl alldeles tyckes ha förbisett.

Genom det som nyss sagts om vo och « i öppna förstavel-
ser bör redan en mycket stor del af dessa ord i min tanke vara
tryggad mot det gjorda angreppet, nämligen alla de många, som
börja med koll-, komm-, konn-, korr- — off-, ock-, opp- — suf-,
Summ-, Supp-, Surri-. i

Vi hava ur denna grupp redan nu ett ord, som ofta teck-
nas med enkel konsonant, ordet komiré. Skälet till denna ab-
norma teckning är rent etymologiskt: ordet har en sådan form
i franskan. Den stöter afgjordt emot vårt naturliga sinne för
ortografi och kännes otillfredsställande såväl ur fonetisk synpunkt
(jfr det snarlikt skrivna men helt olika uttalade komet), som ur
synpunkten af ordets fullt uppfattade sammanhang med kosmmit-
fera. -d, som hittills vanligen haft två 2. Svenska Akademiens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 17:41:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1886/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free