Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING. = ’7I
dessa ord med e, alltså sesong, drenera, trenera, eklerera, pledera,
maltretera, preri, sjeferi, egrett, melress, renesangs, rafresjisemang,
suverenitet. Men ingen af dessa former torde anses vara en
>konesangs> d faire.
Till de obestämda ä-ljuden böra vi också, enligt hvad redan
antydts, räkna dem som finnas i småorden den, denne, eller, efter,
ej, med hvilket sista ord må följa nej. Teckningen med e är
sålunda här riktig. Också i Atenne, det danska hende, bör e be-
hållas; dess rätt att stå kvar är lika god som den enkla slut-
konsonantens i nominativformen 4onz. Med stamordet följa som
vanligt afledningarna. Alltså fördetting ej efter uttalet med ä.
2. Om teckningen af det långa ä-ljudet bör det ej vara
svårt att komma till enighet. Formerna järn, gärna o. d. äro
genom SUNDÉNS lärobok införda i en mängd skolor och stödjas
nu ytterligare af Stockholms Läraresällskaps genom M. LUND-
GREN utgivna och i flera Stockholmsskolor antagna rättstavningslära.
Dessa ords framtid är alltså tryggad. På samma sätt befästas
genom Stockholmslärarnas understöd formerna där, bärnsten,
färnbock m. fl. Också i utländska ord är ä såsom tecken för
det långa ljudet nu så godt som allmän regel. Det skrives redan
af många nästan alltid i afär, karantän, karaktär; till och med
ett depäsck ses stundom och bör kunna bliva regel. Det enda
fall, som här förekommer mig något svårt, är teckningen af ä i
modärn, kasärn; dock kan man väl förmå också dessa fåtaliga
ord att följa med den övriga flocken. Kanske beror min sär-
skilda motvilja mot ett ä i dessa ord därpå att jag, liksom en
icke ringa del af Sveriges befolkning, här uttalar kort ä-ljud.
Skola orden behålla e måste det också vara på sådan grund; de
falla då under nästföljande regel.
3. Vid de korta ä-ljuden är det som ortografens egentliga
svårighet börjar; det är här som meningarna mäst skifta.
Såsom vägledande vid behandlingen af hithörande ord har
jag användt begreppen »formellt inhemskt» och »formellt främ-
mande». Uttrycken härstamma, liksom det förut omtalade »for-
mellt sammansatt», från AURÉN, och de hade förtjent större på-
aktande både af ortografer och grammatiker, än de hittills synas
ha tillvunnit sig.
Med »formellt frimmande» ord förstår jag, liksom AURÉN,
i allmänhet uttryckt sådana ord, som språksinnet uppfattar såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
