Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING. 79
i Övriga ställningar. Man skrev då kor? med o, men gjåk& med å.
Möjligen afsåg dock regeln ett slags eftergift åt gängse bruk.
De båda formerna af långt å-ljud tecknade sällskapet redan då
lika,. £o/ sammanföll med &å!.
LYTTKENS och WULFF anse, att de långa d-ljuden sinsemel-
lan icke förete någon mera väsentlig skillnad, och att icke alls någon
skillnad finnes mellan de korta. Däremot betona de starkt den
olikhet, som eger rum mellan de långa å ena sidan och de korta
å den andra. De höra ett väsentligen annat ljud i bld än i blått.
För egen del erkänner jag, att mitt öra icke är nog fin-
känsligt för att uppfatta någon af dessa skiljaktigheter som så
väsentlig, att jag därpå skulle vilja grunda en ortografisk regel.
Jag uttalar &£4/ och &0/ alldeles lika, och jag finner skillnaden
mellan dessa ords slutna vokal och den öppna vokalen i koll inga-
lunda större än den mellan de båda uw-ljuden i fu! och full, de
båda a-ljuden i ka! och kall. Och då språket alldeles regelbun-
det låter dessa d-ljud växla i samma stam, allt efter som stavel-
sen fordrar lång eller kort vokal (öld, slå med slutet, blått, slåss
med öppet ljud), skulle jag finna det bekvämast och mäst i kon-
sekvens med vår skrifts anordning i det hela att ha blott ett
tecken. Samhörighetens fordringar skulle då aldrig här kunna
anses komma i strid med den ljudtrogna beteckningens. För-
hållandet är ett annat med e-ä-ljudet: man har där två olika
korta ljud, jfr t. ex. se£Z och säfft. I denna punkt kan jag
alltså sluta mig till SCHAGERSTRÖMS uttalande i Pedagogisk
Tidskrift.
Och likväl blir den regel, jag under nuvarande förhållanden
ville uppställa för behandlingen af d-ljudet, mycket mera i enlig-
het med LYTTKENS och WuLFrFs förslag än med Rättstavnings-
sällskapets. |
Hur motsatta de båda synpunkterna kunna synas vara,
komma dock bådas målsmän att stanna vid alldeles samma hu-
vudregel, den från gammalt brukliga: långt d tecknas med å,
kort med o. Saken är nämligen, att den senare delen af regeln
nära nog påtrugas oss af redan bestående ordning. Det skulle
vara nästan naivt att tro sig kunna tvinga vår skrift att för när-
varande sätta in ett d i de många hundra ord, som i likhet med
topp, rock, loss af gammalt nyttja o i stamstavelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
