Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING. III
Med behjärtande af dessa synpunkter finner jag dock an-
dra som synas mig vara af högre betydelse.
Den viktigaste, ja enligt min tanke ensamt tillräckligt af-
görande invändning, som kan riktas mot ett utsträckt bruk af
sj, är att detta tecken talar med dubbel tunga, det är tve-
tydigt.
Särskildt när det gäller nedskrivandet af fullkomligt främ-
mande namn eller ord ur mera obekanta (t. ex. utom-europeiska)
språk, framstår klart olämpligheten af sj såsom schA-tecken. För-
bindelsen s-;, bokstäverna uttalade som i Ausjung/ru, är i vissa
språk ganska vanlig och i alla händelser överallt tänkbar. Vi
hava ju de bibliska namnen Ahasja, Amasja m. fl., där sj ej
får uttalas som schå. Vi hava från ett annat språk Kasjapa,
namnet på den indiske vise, och vaisja, namnet på indernas
tredje kast; i många andra indiska ord står på samma sätt s/.
Ja, ej längre bort än i danskan och holländskan hava vi
detta sy uttaladt såsom det skrives. Jag påminner i fråga om
holländskan om Klaasje Zevenster, LENNEPS också till vårt språk
översatta roman, och om Bosje-männen i Syd-Afrika. En dansk
har vanligen ganska svårt att lära sig uttala ett värkligt scA-ljud.
Han uttalar namnet Sjelland såsom det skrives, icke alls som
Schälland. Ofta utsäges ett så i stället för scA-ljudet, så attt. ex.
vårt schablon, schamplun (vanligen härledt ur det franska échan-
tillon) dels har formen Schablon, dels formen Skabelon.
Liksom i Gamla Testamentets tid efraimiterna röjdes därige-
nom att de ej kunde uttala scå i schibbolet (Dom.B. 6: 12), så
kan man nu i allmänhet lätt igenkänna en dansk på hans brist-
fälliga scA-ljud, även när han talar främmande språk.
På en omväg har denna danska språkegenhet kommit att
få en pedagogisk betydelse också för oss. Genom ERSLEVS i våra
skolor så spridda geografiska läroböcker har beteckningen med s/
på sista tiden vunnit allt större användning vid beteckning af
utländska ortnamn. Det redan sagda torde ha visat, att detta
är att anse som mindre lyckligt. Den som ser ett Asyanti kan
ej med någon säkerhet veta huru namnet bör läsas.
Någon sådan tvetydighet som vid s/7 förefinnes ej vid sch.
Man kunde visserligen också här tänka sig en delning 1 s-ch,
efter holländarnas uttal eller efter uttalet af det tyska Bisschen.
Men då svenskan icke nu som fordom eger något c/-ljud, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
