Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING. 125
| Det gäller här värkligen en princip. Frågan är den vik-
tiga: hvilket språk är det som bör anses innehålla normen för
vår skrift?
Rättstavningssällskapet giver på denna fråga ett mycket
konservativt, enligt min tanke ett allt för konservativt svar, när
det svarar: lässpråket, det uttal »som vid vårdad uppläsning
1 högre stil användes av den bildade allmännheten i Sverge>.
Till stöd för former som J/ungt, nämt kunde man emel-
lertid även tänka sig ett annat svar på frågan, det svar, som
troligen också de fläste skola vara benägna att afgiva: skriftens
norm bör vara det allmänna bildade talspråket. Även detta
svar synes mig dock vara oriktigt.
Mot uppställandet af lässpråket såsom det mönster skriften
har att följa kan invändas, att om denna teori varit antagen för
ett par hundra år sedan, skulle vi ännu skriva frå för ifrån,
haver för har, möjeligit för möjligt. krants för krans, fenster för
fönster, matk för mask o. s. v. Dylika former får man ju ännu
höra vid uppläsning ur vår gamla kyrkobibel. Jag hänvisar för
övrigt till KNUDSENS i flera hänseenden lärorika bok om Den
Jlandsgyldige norske uttale (1876), där man ser huru omöjligt
det skulle vara att inom vårt broderland i allo genomföra
denna teori.
Tager man åter det allmänna bildade uttalet till bestämnings-
grund för ortografien, så bli svårigheterna ej mindre. Med ett /ungt,
ett nämt? måste då ovillkorligen följa ett till gangs, ett namsdag
— former, som Rättstavningssällskapet endast genom en inkon-
sekvens kan frånsäga sig. Vidare måste punkt tecknas pungt,
neutrum af blank skrivas blangt, supinum af stärka bli lika med
supinum af stänga o. s. v. Om auktoriteter behövdes, kunde för
det lika uttalet af sådana former citeras RYDQVIST, SUNDÉN m. fl.
Svensk och färsk skulle bilda neutrum svenst, färst; man har
dessa former redan i medeltidsskrifter (svenst, ferst RYDQVIST
IV, 409). Af Uppland skulle bildas ett adjektiv upplänsk och
neutrum därtill skrivas upplänst. Former som Kaleps, genitiv af
"Kaleb, + tistäks eler tistas för + tisdags, dålikt eler dålit för
dåligt skulle också bliva regel.
Nej — rättstavningens utgångspunkt måste ligga i det af
skriften oberoende, noggrannast möjliga samtida ut-
talet. Med andra ord: Man bör skriva så, som en person med fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
