Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 KRITIK ÖFVER KRITIKER.
stå i strid med hvarandra och likväl samarbeta, men denna
synpunkt är icke i de särskilda uppsatserna genomförd. För-
fattaren står väl närmast på Herbert Spencers ståndpunkt
och skulle väl då egentligen närmast undersöka och för-
klara de olika lifsföreteelser på andens område, han skildrar.
Det gör han visserligen också; han ledes af en samvets-
grann sträfvan att kunna se det goda hos en rörelse och
en författare, men han är en för liflig och verksamhetslysten
natur för att stanna på iakttagarens kalla ståndpunkt. Han
vill förändring och förbättring i allmänna meningen öfver
hufvud taget och i praktiska frågor därjämte. I moraliska
och litterära frågor, i äktenskapsfrågan, kvinnofrågan, upp-
fostringsfrågan har han en bestämd uppfattning, för hvilken
han kämpar; intresset för dessa frågor är hos honom öfver-
vägande, det är antagligen detta som gjort honom till för-
fattare, och väl i första rummet kvinnofrågan. Dessa frågor
blifva hos honom hufvudsaken, författareindividualiteten
mindre; jämt ledes han bort från denna och in på de frågor,
som i dessa skrifter beröras. Egentlig kritiker är han sålunda
icke, essayist torde vara ett mera betecknande namn. Också
förekomma flere uppsatser, som ej alls behandla författare-
personligheter eller särskilda verk: »>Mannens likställighet
med kvinnam, »Diskussion i kvinnofråganm, »Uppsatser i skol-
frågan» m. m. Skulle man mera allmänt känneteckna hans
synpunkt för de olika frågorna, torde denna kunna angifvas
bäst såsom individualismens. Den enskilda personlighetens
utveckling, undanrödjande af hindren därför, i någon mån
beredande af större möjligheter därtill äro hans förnämsta
intressen. Därför vill han ej socialism på det politiska om-
rådet, därför vill han full eganderätt för kvinnan och fulla
medborgerliga rättigheter, när hon begär det, därför vill
han, att hon inom som utom äktenskapet skall ha rätt och
möjlighet att utveckla hela sin personlighet. Därför kan
han också med samma sträfvan att sympatiskt förstå dem
söka teckna Edvard Bäckström och A. U. Bååth, Strindberg
och Gellerstedt, Snoilsky och Geijerstam. Dock taga de
brorslotten af hans uppmärksamhet, som behandla hans älsk-
lingsfrågor eller som föranleda honom att beröra dem: Ibsen
och Björnson, A. Ch. Edgren, Viktor Rydberg och Emerson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
