Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SKOLUNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE LEFVANDE SPRÅK. IOI
af sin första punkt velat inlägga en sådan mening — hvilket
döck synes strida mot momentet 3 -— den ej bör bitraådas
af skolläraren. Dessutom ställer sig saken i fråga om gram-
matikstudiet annorlunda än i fråga om språkets förstående.
Visserligen hvilar formläran ytterst på de ljud, som lefva
på folkets läppar; men syntaxen är i hög grad konstpro-
dukt, alster af reflekterande skriftställare. Den måste ock
såsom litterär konstprodukt studeras och kan cj behandlas
på samma sätt som de omedvetet frambragta ljuden. Då
nu formlära och syntax äro oupplösligen förenade och oupp-
hörligen gripa in i hvarandra, böra de ock på samma sätt
studeras. Allt grammatikstudium är för öfrigt ett teoreti-
serande öfver språket, och särskildt har det i skolan stor
betydelse såsom sådant. Det lämpar sig därför väl att gifva
lärjungen en inblick i de psykologiska och historiska pro-
cesser, på hvilka spräkföreteelserna bero, och dessa pro-
cesser studeras bättre i skriften än i ljudet.
Hvad angår momentet 2.i programmet är dess syfte
förträffligt. Det är kanske ej utan experiment fullt säkert,
att i en stor klass med många medelmåttor och åtskilliga
mycket svaga hufvuden läsning af sammanhängande stycken,
låt vara än så lätta, är möjlig redan från första stund. Men
visar sig en sådan anordning utförbar, så har den all rätt
till våra odelade sympatier. I sammanhang härmed kunde
man hafva väntat sig ännu ett reformförslag, i synnerhet
sedan man tagit kännedom om den diskussion,” som vid
Stockholmsmötet fördes om denna punkt. Jag menar ett
förslag, som gått ut på att tillförsäkra eleverna en lektyr,
som kan intressera dem och som ej föraktar och bannlyser
det moderna bildade konversationsspråket. Allt för ofta an-
vändes i våra skolor, till och med mot lärarens vilja, på
grund af sekundära hänsyn, en lektyr, som lemnar allt öfrigt
att önska i detta fall. Så är till exempel förhållandet med
Enbloms Recueil de lectures frangaises, i synnerhet dess se-
nare del. Denna inledes med aderton sidor fylda af tio
zoologiska stycken, alla mycket svåröfversättliga; därpå har
man en zoologisk paus på fjorton sidor, till dess man kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
