- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1887 /
120

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120 LITTERATUR.

språk hon utgifves. Utan tvifvel skola de icke saknas, som möta
detta öfversättningsarbete med den gamla frågan >»Quis leget
hec:» ej häller andra, som förvånas öfver det företräde, som inom
vår litteratur onekligen nu blifvit Plato till del framför Homerus
och Sofokles, Herodotus och Thucydides. För vår del beklaga
vi visserligen, att vår litteratur icke eger några med inledningar
och sakliga kommentarier försedda öfversättningar af de grekiska
skalderna och historieskrifvarne, och vi finna en förening af sven-
ska filologer för ändamålet att på sådant sätt bearbeta särskildt
historici vara ett synnerligen önskvärdt företag. Såväl den tyska
som den danska och norska litteraturen ha föregått med goda
föredömen. Men oafsedt sådan jämförelse glädja vi oss odeladt
åt lektor Dalsjös stora Platoöfversättning och ega de bästa för-
hoppningar, att den är ett minst lika tidsenligt företag som öfver-
flyttningen till svenskt språk af någon annan grekisk litteraturgren.
För en tid, hvars poetiska ideal synes vara Turgenjefs färgrika
och gripande realism, är väl den grekiska poesien både för enkel
och för ideal, en sagovärld eller ett galleri af stora skuggor sna-
rare än gestalter från verkligheten, och om ock den grekiska
historieskrifningen varit mönstret för all annan vesterländsk historia,
har denna litteraturgren mer än någon annan moderna medtäflare
om allmänhetens uppmärksamhet. De platoska dialogerna ha ett
innehåll, som aldrig kan åldras, och deras framställningskonst har
ännu af ingen filosof öfverträffats eller ens med större framgång
efterbildats. Så omätligt Platos inflytande än varit på all veten-
skap och all världsåskådning efter honom, står det dock fast, att
platonismen blott finnes hos Plato själf. Hans framställning ut-
vecklar sig med så stor ursprunglighet af mannens personlighet
och af filosofens grundåskådning, att innehållet icke kan skiljas
från sin form och i kompendierad, dogmatisk affattning meddelas
den kunskapssökande. Genom Plato blef sättet att utveckla filo-
sofiskt innehåll i samtalsform vanligt nog i forntiden: vi ega, som
bekant är, både på latin och på grekiska exempel från olika pe-
rioder af den klassiska litteraturens tillvaro, bland hvilka exempel
Ciceros och Luciani äro de mest kända och hvar i sitt slag mest
intressanta. Men på samma gång dessa otvetydigt visa tillbaka till
Plato såsom sin omedelbara förebild och man, särskildt hos Lucia-
nus, mången gång måste beundra både kompositionens drastiska
kraft och innehållets platoniska beskaffenhet (t. ex. i AaTA7TÅOvs,
plov 7roäows m. fl.), saknar man Platos innerliga sammansmältning
af innehåll och form, utan tvifvel därför att Platos dialoger med
all sin konstnärliga genomarbetning dock egt lefvande förebilder i
Platos om vetenskapliga ting mera samtalande än läsande samtid.

Det finnes hos Plato många drag, som kanske göra honom
för vår tid främmande eller frånstötande — hans dualistiska eller
ensidigt ideala betraktelse af människolifvet, hvilken särskildt fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 20:51:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1887/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free