Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 LITTERATURBREF FRÅN DANMARK,
måhända betraktas som ett språkligt konststycke, men gör i alla
händelser ett egendomligt disharmoniskt intryck.
Sådan som samlingen är, belyser den emellertid klart flera
sidor af Jacobsens utveckling under de sexton år den omfattar. En
fördomsfri betraktelse af hans produktion gifver det bestämda re-
sultatet, att han i en sällsynt grad var anlagd för historisk dikt
ning; och hans nutidsskildring i »Niels Lyhne>» står långt tillbaka
för hans stora historiskt-psykologiska roman »Fru Marie Grubbe>,
bland annat också därför att den glänsande stilistiska virtuositeten
1 den förstnämda urartat till ett nästan olidligt språkligt manér.
Att detta till stor del får skyllas på stark påverkan af den litterära
klick, han fallit i händerna på, är otvifvelaktigt. Dess doktriner,
efter hvilka hvarje skaldeverk blir sträckt som på en Prokrustes-
säng, leda just till misskännande af de historiska ämnena, och den
gränslösa beundran för Jacobsens originela stil och färgrika be-
skrifringar måste drifva honom till ytterligheter och öfverspändhet.
Liksom nu just den historiska lokalfärgen i :Kormak og Stengerde2,
måhända vid sidan af några enskilda dikter, står som det yppersta
1 samlingen, så afgifver denna i sin helhet ett godt prof på dik-
tarens stilistiska utveckling. De äldre styckena, prosaiska som
poetiska, röja icke någon hög grad af språkegendomlighet, men
efter hand ser man denna utveckla -sig, och först i bokens allra
sista del öfverdrifves den. Den lila, blott en dryg sida långa
situationen »En reiseerindring» t. ex. koncentrerar som i en bränn-
punkt den språkliga affektationen från författarens senare år och de
misslyckade ansträngningarna att måla med bläck.
Behöfvas ytterligare bevis för denna uppfattning af J. P. Ja-
cobsen, så lemnas de i rikt mått i hans af dr Edv. Brandes i »Til-
skueren> utgifna öref, Här kan man se, att den brokiga ofta sökta
stilen alls icke var honom naturlig; när han hängifver sig åt en oge-
nerad privat brefväxling, är där alldeles förvånande få spår däraf,
och den store stilisten måste med en otrolig flit hafva filat på
språket i sina arbeten, ty i hans bref är det i intet hänseende ut-
märkt eller färgrikt, snarare något tungt. Hvad som är ännu in-
tressantare är hans starka och direkta uttalanden af beklagande
öfver, att han »för tidigt gifvit sig i lag med nutidsmänniskor», så-
som det heter i anledning af »>Niels Lyhne». Under hans sista tid
har det uppenbarligen varit honom alldeles klart, att han blifvit
vilseförd från sin egentliga bestämmelse, och han visar själfständig-
het nog att förkasta nutids- och »problemdiktningen> i så skarpa
uttryck som följande, i ett bref af den 30 mars 1880: »For frem:
tiden vil jeg kun gjöre historiske underverker . .. for jeg er for
esthetisk i god, slet forstand til at kunne inlade mig paa disse
procuratorsindlaegs-digtninge, hvor problemer synes at stilles > under
debat, medens de kun postuleres löste.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
