Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 REFORM AF DEN SVENSKA TRYCKFRIHETSLAGSTIFTNINGEN.
pröfning och afgörande efter laga dom och ransakning, eller
med andra ord i de rättigheter, som äro garanterade i & 86
af nu gällande Regeringsform. Så länge emellertid bok-
tryckeriyrkets och bokhandelns utöfning var beroende af
skrån och kungliga reglementen samt stäld under kanslikollegii
och regeringens öfverförmynderskap, var icke ändamålet vun-
net. Härtill kom, att de ändringar, som gjordes i 1766 års
T.-F. angående ansvarigheten, gingo i en riktning, som ej var
egnad att främja tryckfriheten. Boktryckaren blef nämligen,
oberoende däraf, om författaren kunde upptäckas och ställas
till ansvar, gjord ansvarsskyldig i högmålsbrott, och var det
ej nog för boktryckare att han till sitt fredande från ansvar
kunde visa skriftligt bevis att den, som öfverlemnat skriften
till trycknipg, uppgifvit sig såsom författare; han skulle med
fulla bevis styrka att denne var det, och om bevisas kunde, att
den uppgifne icke var författare, var boktryckaren äfven om
han handlat i god tro, ansvarig. Genom 1780 års påbud
gick man ett steg ännu längre. Boktryckaren skulle allena
till ansvar stånda, utom i högmålsbrott och förgripelser mot
konung, rikets råd och ständerna, vid hvilka författarne skulle
dela ansvaret. Under Gustavianska statsskicket kunde man
därför, utan att egentligen upphäfva de i den första tryck-
frihetsförordningen innehållna grundsatser, använda och an-
vände den makt, konungen hade att ordna näringsväsendet,
på ett sätt, som stälde hela den litterära verksamheten under
regeringsmaktens uppsigt och befallande myndighet. Genom
privilegiisystemet för boktryckeriyrkets utöfning och för
periodiska skrifters utgifvande samt den uppsigt, som dess-
utom utöfvades öfver boktryckeri, bokhandel, bokauktioner
och äfven läsesällskap, lades ett odrägligt tvång på så väl
författareskapet som den läsande allmänheten, ett tvång som
snart närmade sig censur, hvilken äfven i vissa fall påbjöds.
Det var därför af vigt, att i sammanhang med vårt nur
varande statsskicks grundande äfven pressen lossades från de
band, hvari den var insnörd. Tryckfriheten blef redan i 1809 års
R.-F. garanterad i samma utsträckning som i 1766 års T.-F.;
och den lag, som hade att skydda denna frihet, tillförsäkrades
jämväl grundlags helgd. I den särskilda grundlag, som är
dagtecknad den 9 mars 1810, utvecklades de i R.-F. uttalade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>