Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORM AF DEN SVENSKA TRYCKFRIHETSLAGSTIFTNINGEN. 231
och politiska utan äfven rent vetenskapliga tidskrifter, lika-
som man förbisåg att flygblad i dagens frågor bort likställas
med dagblad. Den då införda indragningsmakten, som till-
erkände hofkansleren rätt att inställa en periodisk skrifts ut-
gifvande och lade i regeringens hand makten att jämte pröf-
ningen af kvarstadens bestånd frånkänna utgifvare rätt att
vidare utgifva periodisk skrift, måste, sedan pressen vunnit
större betydelse, redan 1844 upphäfvas. De samtidigt med
indragningsmakten i tryckfrihetslagen tillsatta stadganden,
som ännu kvarstå, hvilka bestämma behörighetsvilkoren för
rätt till utgifning af periodisk skrift och ålägga utgifvare att
hos hofkansleren, nu chefen för justitiedepartementet, anmäla
utgifvareskapet och styrka behörigheten, hafva icke visat sig
verksamma vare sig för att skaffa garanti mot däliga tid-
ningsutgifvare eller för att kunna träffa med straff rätt gär-
ningsman. De hafva i dess ställe utvecklat det lejda an-
Svaringssystem, som indragningsmaktens användande fram-
kallade, och på detta sätt snarare bidragit till än skyddat
emot excesserna af en usel tidningspress. Den förbättring
1 rättegångsväsendet, som man sökte åstadkomma genom
att låta underrätt vägledd af jury upptaga och afgöra saken
med skyldighet allenast att underställa målet vederbörande
hofrätt, har ej häller, till följd af det sätt, hvarpå juryns
sammansättning och funktioner äro bestämda, ledt till målet.
Med sina fel har denna grundlag emellertid haft en be-
tydelse, som ej får underskattas. Den besitter den obe-
stridliga förtjänsten att hafva på säkra grundvalar befäst och
med betryggande värn omgifvit den fria yttranderätten i
vårt land. Huru bristfällig lagen än må vara, har den ga-
ranterat friheten på ett sätt, som ej lemnar något öfrigt att
önska. Hvar och en kan öfver alla tillåtliga ämnen, såsom
det heter, i tryck anmärka, påminna eller eljes gransknings-
eller reflexionsvis i dagsljuset framlägga allt hvad han anser
lända till en gagnande upplysning, och detta såväl med ut-
satt författarenamn som under anonymitetens slöja, utan att
hvad han sålunda yttrat kan, under förevändning att inne-
bära tadel eller klander, såsom straffbart anses, såvida skrif-
sättet icke såsom smädligt eller skändligt sig utmärker. Så-
som missbruk af tryckfriheten, hvilka äro underkastade straff,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
