- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1887 /
241

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REFORM AF DEN SVENSKA TRYCKFRIHETSLAGSTIFTNINGEN. 241

Hvarje försök till reform i sådan riktning har ansetts
såsom attentat emot själfva tryckfriheten. Tryckfrihetslagen
anses böra i första rummet skydda anonymitetsrätten, den, som
däraf begagnar sig, må vara hur straffbar som hälst, och
först i andra rummet bör straff för det skadegörande brottet
utkräfvas. Hvad som vidare såsom en brist må anmärkas
är, att tryckfrihetslagen ej närmare bestämmer ansvarsför-
hållandet än uti hvad som rör ansvaret för utgifvandet under
författareansvar af den skrift, som innehåller brottsligt ytt-
rande. Obestämdt är äfven, hvad som skall inbegripas under
en skrifts utgifning, om därunder endast skall förstås om-
besörjandet af dess tryckning och hållande till salu, eller
härunder må kunna hänföras alla åtgärder, som vidtagits för
att få skriften till stånd och efter dess tryckning spridd. Af
besvarandet af denna fråga beror, huruvida någon mer än
den, som finnes saker till utgifvande af den brottsliga skriften,
skall straffas eller icke. Tryckfrihetsförordningen vet ej af
straff för delaktighet i tryckfrihetsförbrytelse i annat fall, än
att någon sprider med kvarstad belagd skrift. Den ålägger
visserligen boktryckare, som låter utgifva skrift från ett oan-
mäldt tryckeri, ansvar jämte författaren, men detta oberoende
däraf, om han är delaktig i förbrytelsen eller icke. Vid så-
dant förhållande måste man antaga, att utgifning af en skrift
måste tolkas i den inskränktare bemärkelsen, och allt hvad
som faller utom bestämmandet af skriftens innehåll och dess
tryckning och hållande till salu särskildt bestraffas, därest
det kan hänföras under allmän lag. Men äfven för denna
tolkning möta svårigheter, enär tryckfrihetslagens förhållande
till allmän lag ej är klart uttryckt. Såväl T.-F. I 8 1:0
som 5 & 15:0, hvilka beröra detta ämne, kunna gifva anled-
ning till olika tolkningar. Skall t. ex. den, som i afsigt att
skada i tal eller handskrift meddelat ett brottsligt yttrande,
som sedan influtit i en tidning, t. ex. i form af annons
eller en berättelse, straffas såsom den där begått ett sär-
skildt brott eller betraktas såsom endast delaktig i tryckfri-
hetsförbrytelsen och således gå fri från åtal och straff, och i
hans ställe endast tidningens utgifvare, som kanske handlat i
god tro, blifva den straffskyldige? Skall den, som med känne-
dom om en skrifts ärekränkande beskaffenhet eller i annat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 20:51:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1887/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free