Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORM AF DEN SVENSKA TRYCKFRIHETSLAGSTIFTNINGEN. 249
— —
frihetens missbruk, är detta förslag äfven tilltalande i vissa
delar genom det, att det ovilkorliga vitsord i fråga om an-
svarighet, som nu tillkommer namnsedeln och det för tid-
ningsutgifvare af chefen för just.-dep. utfärdade behörig-
hetsbeviset, är borttaget och friare utrymme lemnadt i
fråga om bevisning. Man eger att använda vanliga bevis-
ningsmedel för att binda rätt gärningsman till ansvar för be-
gångna tryckfrihetsförbrytelser. Bestämmelserna om hvad
som skall hänföras till tryckfrihetsförbrytelse hafva, på samma
gång de äro bättre affattade, blifvit kompletterade genom
tillägg af straff för uppmaning tiil förräderi och till våld å
person eller egendom. Äfven böra märkas bestämmelserna
om det särskilda ansvar, som drabbar illvillig annonsör, om
hans namn uppgifves, samt om förläggares skyldighet att, när
författare, utgifvare eller hufvudredaktör saknar tillgång till
betalning af böter, skadestånd eller rättegångskostnad, som i
anledning af åtal blifvit honom ådömdt, för betalningen däraf
ansvara. Behöfligt hade varit, att bestämmelserna om juryn,
hvars föreslagna sammansättning är allt annat än lyckad,
om kolportage, om ansvarighet för spridning af smädeskrift
till annans skada erbjöde bättre skydd mot tryckfrihetens
missbruk än nu gällande stadganden. Men om ock de, som
af detta förslag hoppats bättre garantier mot tryckfrihetens
missbruk, haft åtskilligt att önska, så bör dock ingen, som är
vän af en lagbunden frihet, kunna påstå att med antagande
af detta förslag till lag friheten skulle komma att lida det
ringaste afbräck eller att däri innehålles någon afvikelse från
de grundsatser, som 1809 års grundlagsstiftare uppstält så-
som rättesnöre för den sedermera antagna grundlagen, hvil-
kens syfte varit »att bevara allmänt lugn utan att återhålla
allmän upplysning>.
H. L. Rydin.
Ny Sv. Tidskr. 8:de årg. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
