Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREF TILL —. 253
son, låter förf. den ena familjetaflan efter den andra, målade
med hvardagslifvets poesi, framträda för våra ögon. Att
han med specielt faderlig ömhet omhuldar den yngre dottern,
Marthe, och hennes fosterbroder, Jan, märker du snart tyd
ligt, och du skänker dem också hela din sympati vid deras
lekar, lexor och första, gryende kärlek. Men det är för
mycket begärdt af förf., att denna sympati skall följa dem,
sedan de slagit in på brottets väg, utan öfverflyttas den
därvid alldeles ovilkorligen, och utan reflekteradt, moraliskt
. medvetande, till motpartiet, till de hårdt förfördelade för-
äldrarna, ja t. o. m. till den ur uteslutande världslig syn-
punkt bekymrade modern, och detta är visst icke förf:s me-
ning. Detta steg direkte från leken till brottet, från barn-
kammaren till — åtminstone för henne — lifvets tyngsta
smälek och grämelse är osympatiskt, stötande och, jag tror,
osant. Förutsättningarna fattas. Jag inser icke, att deras
ömsesidiga kärlek, trots det motstånd den röner, kräfver
detta författarens uppoffrande af deras personligheter; utan
jag får däraf det intrycket, att han ger sig ut att dansa
efter en främmande rytm, som Aan aldrig kan rätt komma
1 takt med, och tror mig däri se ett offer åt dagens anda
och modet att framställa såsom troligt, ja, ganska vanligt,
att en ung flicka kastar bort sig själf, och att dymedelst
göra henne intressant och rörande.
Tro mig, min vän, det är icke pryderi, icke ens mora-
liska principer, som gör mig så fiendtlig mot dessa medel
att röra genom dikten. I tre decennier redan har jag älskat
och beundrat Gretchens historia. Jag försäkrar dig, jag har
aldrig velat, att Goethe skulle låtit henne inträda i lagligt
gifte med Faust, innan hon tillhör honom. Jag vill ej ens,
att hon skall låta bli att mörda sitt barn! Hennes historia
är sann och, i sin sanning, skön. Men det är — så mycket
kan jag väl få säga — icke alltid händelsen med de mo-
derna förförelsehistorierna. Någon gång kunna de vara
Sanna, men sköna?
Gretchens historia rör hvarje sinne, som tar del däraf,
men den kan aldrig skada eller missleda, ty en Gretchen
är genom sin omedvetenhet och omedelbarhet utestängd
från möjligheten att uppfatta sin egen historia; med det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>