Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN.
dige i stället för den brottslige och ökade därför missnöjet
i landet.
Sådant var tillståndet, när franska revolutionen utbröt.
Det låg i sakens natur, att den skulle göra ett lifligt intryck
på Irland. Öfverallt jublade man öfver händelserna i Frank-
rike, man firade såsom en nationalfest årsdagarna af Bastiljens
stormande o. s. v. Men äfven i andra afseenden hade re-
volutionen märkliga följder här. Så bildades 1791 förbundet
»United Irishmen2, som skulle verka för alla irländares sam- :
manslutning, oafsedt de religiösa olikheterna. Samtidigt :
grundades en katolsk komité i Dublin för att verka för ka-
tolikernas emancipation. Dessa rörelser hafva så mycket :
större vigt, som äfven inom England — hur fiendtligt det än :
var mot de franska ideerna — genom franska revolutionen :
liberala sträfvanden vunnit terräng; och vi finna här revolu-
tionens häftigaste fiende, Burke, vara såsom förr den väl-
taligaste förespråkare för Irlands önskningar. Äfven Pitt
själf trädde i förbindelse med komitén i Dublin. Den första :
frukten af denna rörelse var en lag, som gaf katolikerna rätt
att blifva advokater och som upphäfde förbudet för katolska :
yrkesidkare att hafva fler än två lärlingar. Likaledes tillätos |
giftermål mellan katoliker och protestanter (1792). Följande
år, samtidigt med att kriget mellan Frankrike och England :
började, lemnades katolikerna aktiv valrätt och rätt att be- :
kläda en mängd militära och civila ämbeten, hvarjämte den :
tyranniska konformitetsakten upphäfdes, hvilken ålade kato-
likerna att bevista den anglikanska kyrkans gudstjänster. |
Denna reformifver tog emellertid snart slut, och i stället in-
trädde en reaktion, som till stor del förorsakades af irlän-
darnes egen oklokhet. Den franskvänlighet, som ofvan om-
nämnts, måste naturligtvis förbittra engelsmännen, och då
man kunde öfverbevisa några af ledarne för the United Irish-
men om hemliga stämplingar med franska utskickade, så
uppstod en så häftig protest mot engelska regeringens efter-
gifter för katolikernas fordringar, att till och med Pitt måste
vika för folkopinionen och uppträda emot dem. Ett uttryck
af protestanternas hat mot katolikerna var det vid denna tid
framträdande protestantiska röfvarbandet peep-o’-day boys
eller — såsom de sedan efter Vilhelm af Oranien kallade”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
