Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN. 309
sa nyttiga gåfvor har hon vidare lagt skönhetens: det
na Erin är hvad skalden kallar det, jordens första blomma,
vets första pärla:
First flower of the earth,
First gem of the sea.
Men allt detta har ej gagnat Irland, tvärt om, det är dessa
vor som ditlockat eröfraren, och de blefvo därför liksom
änge för Italien funesta dote d’infiniti guai.
Af skäl, som förut äro omnämnda, har Irland icke fått
ända sina råmateriel till en inhemsk industri förr än i
förelsevis sen tid. Ty under 16- och 1700-talen gick
lands politik ut på att förhindra all konkurrens från Ir-
Is sida. Och när de onaturliga hindren borttogos, så
stod ett annat, brist på kapital. Ty den vinst, som det
idska åkerbruket lemnade, strömmade alltid ur landet i
1 af de agrariska förhållandena. Så fingo fortfarande en
gd af Irlands tillgångar ligga oanvända: ännu 1860 pro-
erades t. ex. endast 160 tons tackjärn. Detta har väl
rats i senaste tid, men fortfarande är landets industri
lunda så uppdrifven som den kunde vara. Endast inom
område står den högt: Irlands linneindustri är nämligen
an gammalt betydlig. Den har existerat sedan Went-
ths dagar och har lyckats undgå de andra industrigrenar-
öde, men är till stor del att betrakta såsom en gren af
lets egentliga hufvudnäring åkerbruket.
Ty af åkerbruk och boskapsskötsel lefver största delen
rlands folk. Detta framgår redan af den omständigheten,
enligt den allmänna folkräkningen 1871 icke mer än 18,2
cent af befolkningen bodde i städer, hvarvid såsom stad
lades hvarje ort med mer än 2,000 invånare. Den frukt-
2 ön skulle äfven utan svårighet kunna gifva tillräckligt
erhåll åt invånarne, ty folktätheten är numera icke öfver-
vet stor, endast 61 personer på kv.-kilometer, hvilket är
sket mindre än den relativa folkmängden i Malmöhus län.
är sålunda icke här orsaken till den irländska pauperis-
I ligger, utan uti det sätt hvarpå jorden är fördelad.
I följd af de engelska arflagarna tenderar all jord att
las på några händer. Så innehafvas t. ex. i England
Wales 55 procent af jorden f. n. af blott 5,000 egare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
