Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN. 311
1 välvillig person, så kunde ju arrendatorns ställning blifva
anska god. Men intet garanterade, att ej motsatsen in-
äffade. Kontraktet var i regel stäldt på sex månaders upp-
gning, hvilket naturligtvis gjorde hans ställning så osäker, att
in förlorade all lust att genom förbättringar höja värdet
| den jord han innehade. Ty det var ej omöjligt, att en
rendator, som med stora kostnader infört en del förbätt-
igar på sin jord, helt enkelt uppsades, enär godsegaren i
ljd af just dessa förbättringar hoppades öka arrendesumman.
nnu 1869 framhöll lord Clarendon detta maktmissbruk så-
m en af orsakerna till Irlands stillastående eller tillbaka-
ng. Visserligen påstodo en mängd insändare i Times, att
dana godsegare ej längre funnos på ön; men man har
tt att betvifla, att dessa intyg voro fullt säkra. Det faktum,
m Clarendon ville förklara — att det irländska jordbruket
r stadt i regress — kunde de likväl icke förneka. De
le däremot söka grunden i andra omständigheter, först
h främst i irländarnes egen natur. >»Det är orimligt», sä-
r en jordegare, »att tala om förbättringar gjorda af en
inniskoklass, som saknar skicklighet, energi, pengar och
edit, hvars vanor äro sådana, att de hata ordning och sy-
ma» I dessa ord uttalas den åsigt, som en stor del af
glands folk hyser i frågan. Felet, så tror den bestående
llningens anhängare, ligger hos irländaren själf. Han är
tingen af naturen eller genom månghundraåriga vanor
röjlig att kultivera, och han har visat detta icke blott på
| fäderneö utan äfven i Amerika, dit under de senare år-
ndena så många emigrerat. Äfven här, hvarest han ju
ulle kunna friare utveckla de goda sidor han möjligtvis
er, har han — om än naturligtvis många undantag gifvas —
det hela taget stannat efter de andra. Äfven på Irland
r han visat sin oförmåga att konkurrera med engelsmän
h skottar. I de nordliga trakterna af ön, där sedan 1600-
et en mängd protestantiska skottar och engelsmän bo,
der välmåga, och förpaktaresystemet har där icke hindrat
pkomsten af en jordarbetarklass, som befinner sig i goda
onomiska omständigheter. Med dessa fakta för ögonen
n man ej undvika att åtminstone till en del gifva dem
tt, som ej vilja kasta hela skulden på systemet. Men visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
