Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN.
bland de liberalaste af Englands folk. Den hade nämli
under femtio- och sextiotalen hufvudsakligen handhaft
det anarkistiska sällskap, som efter en fornirisk kämpasl
kallade sig fenier. Detta förbund hade uppstått i Amei
dit, millioner irländare emigrerat efter den stora hung
nöden på 1840-talet, och dit särskildt ledarne för det c
O’Connels död upplösta sällskapet The united Irishmen
gifvit sig. Här funnos sålunda både agitatorer och aj
tionsmaterial. En skicklig organisatör uppträdde snart
en från Irland förrymd litterär äfventyrare John O’Mahc
Grunden till sällskapet lades under amerikanska kriget
nordstaterna hade många anledningar till missnöje med]
land, så att en brytning mellan de båda staterna icke
utom det sannolikas gräns. Häraf ville nu de irländska
granterna begagna sig. »Feniska brödraskapet» blef I
närmare organiseradt på en kongress i Chicago, och
mål var krig mot England. Ett uppror skulle organis
på Irland, det engelska Canada skulle angripas o.s.v. !
då det påräknade amerikansk-engelska kriget ej syntes kon
till stånd, organiserade sig irländarne i Amerika till en
publik (1864), utsåg president, generaler etc. och angi
1865 Canada. Detta sistnämnda tilltag torde kanske n
hafva afsett att reta England och Förenta staterna till
med hvarandra. Säkert är, att de irländska »soldaterna»> vis
en ömklig feghet, och att hela anfallet blott ådrog fenic
löje och vållade den canadiska styrelsen rätt stora utgi
Samma år skulle det äfven hafva brutit löst på Irland, tr
1 sista stunden häktades här ledarne, de feniska tidninga
konfiskerades, och hela planen var härmed kullkastad.
Under år 1867 förnyade emellertid »>brödraskapet :
angrepp. Ett par med fenier fylda fartyg ankommo
Valencia på Irland, och ett upplopp började i Killar:
Men äfven nu segrade snart regeringstrupperna. Fenic
lyckades bättre i sina försök att vinna hemliga anhäng
för sina åsigter. Både i Irland och i Englands stora fabr
städer, där en mängd fattiga irländare arbetade, räkn
snart sällskapet tusentals medlemmar, hvilka visade sitt pat
tiska nit genom mordförsök, brandanläggningar och upplo
Regeringen hade i det längsta ådagalagt all möjlig mild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
