Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN. 323
motståndare uppgåfvo tanken att kunna uträtta något mot
honom. Ett bland dessa det fattiga irländska folkets kär-
leksbevis mot sin främste samtida var den nationalgåfva på
37,000 £, som hopsamlades för att sätta honom i stånd att
utan ekonomiska bekymmer fortsätta striden mot England.
Men det är — såsom af det föregående framgår —
icke alla Irlands invånare, som sluta sig till Parnell och na-
tionalisterna. Icke blott de anglo-irländska godsegarne äro
fiender till denna rörelse, utan äfven största delen af den
protestantiska jordarbetarebefolkningen af engelsk eller skotsk
härkomst, ehuru Parnell själf är både protestant och af en-
gelsk börd. Ty för dem skulle Irlands legislativa frigörelse
från England efter all sannolikhet medföra förtryck från de
katolska irernas sida. Öfvergifna af sin regering hafva dessa
på egen hand organiserat en motagitation, som ingalunda är
obetydlig. De hafva bildat s. k. orangistiska loger, särskildt
i norra Irland. Dessa loger, som stå i förbindelse med hvar-
andra, hafva till ändamål att sammanhålla alla dem, som af
gemensamma intressen vilja bekämpa landtligan och par-
nelliterna. Den Gladstoneska styrelsen såg med mycket miss-
nöje denna rörelse, hvilken möjligen skulle kunna tända in-
bördeskriget, och den gaf sin ovilja tillkänna genom för-
följelser mot en och annan af logernas ledare. Sådant måste
naturligtvis öka orangisternas förbittring mot en regering,
som tog Englands fiender i sitt beskydd, men ville under-
kufva de engelska intressenas försvarare. Upphetsningen å
båda sidor var stor och gaf sig såsom vanligt tillkänna ge-
nom stormande meetings, hvilka inledde året 1884. Inbördes-
kriget syntes stå för dörren, och flera sammanstötningar
mellan de båda partierna förekommo såväl detta år som de
följande, i synnerhet i Belfast, som är ett af orangisternas
centra. Dessa nya slags strider aflöste de agrariska brotten,
hvilkas antal betydligt minskades, under det däremot dyna-
mitattentaten ökades.
Inom underhuset började parnelliterna vid denna tid spela
en vigtigare roll än förut. Gladstones fel i den utländska
politiken minskade antalet af hans anhängare i huset, och
slutligen voro partierna så jämnstarka, att det irländska par-
tiets röster hotade att blifva afgörande vid voteringarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
