Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRT HÖGRE UNDERVISNINGSVÄSEN. 403
man att rätta sig efter, och det gjorde man äfven. Men
huru vardt det sedan? De fullständiga läroverken skulle
uppfylla bägge ändamålen, och det visade sig lika svårt i
detta fall som i andra att tjäna två herrar: det har redan
flerfaldiga gånger både insetts och erkänts, att, enär de
högre läroverkens yttersta mål är studentexamen, undervis-
ningen i dess helhet riktas företrädesvis därpå, och att »nöd-
vändigheten att bereda en större mängd af lärjungarne i en
klass till studentexamen kommer att utöfva sin ofelbara
verkan på undervisningen i de öfre klasserna och trycka på
de lägre» (lektor F. Anderson i Halmstad). Också erkännes
det af departementschefen (K. P. sid. 12, 13), att »en af de
största svårigheterna vid ordnandet af vårt skolväsen er-
bjuder onekligen förenandet af deras behof af en grundlig
vetenskaplig förbildning, hvilka efter genomgången skol-
kurs skola egna sig ät vetenskapliga studier, med deras kraf
på i det praktiska lifvet omedelbart användbara insigter och
färdigheter, hvilka efter några års vistande vid läroverket
skola utgå till yrken och näringar>. (Jämf. äfven sid. 17.)
Det är värdt att taga fasta på detta erkännande från högsta
ort, att just föreningen af två skilda ändamål är en af de
största svårigheterna — vi skulle för vår del gärna säga den
allra största — för skolväsendets ordnande; ty till ett sådant
erkännande som premiss skall väl ändå förr eller senare
komma den konsekvensen, att det är bäst att skilja hvad
som visat sig icke utan de känbaraste olägenheter kunna
hållas förenadt.
Sammanslagningen af skola och gymnasium har emeller-
tid varit ödesdiger på mer än ett sätt, och särskildt kan den
antagas ha varit den mest verkande orsaken till den ständigt
stigande ökningen af lärjungeantalet vid de högre läroverken
och universiteten. Man kan få en föreställning om denna
öknings storlek genom följande siffror.
Sveriges folkmängd utgjorde i rundt tal vid slutet af
år 1860 år 1875 är 1885
3,860,000 4,383,000 4,683,000.
Vid slutet af vårterminen nämnda år uppgick antalet af
lärjungar vid de högre allmänna (och med dem jämförliga
enskilda) läroverken till resp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
