Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRT HÖGRE UNDERVISNINGSVÄSEN. 407
lärare, under det att antalet ordinarie lektors- och adjunkts-
befattningar vid berörda läroverk utgjort 551, af hvilka dock
80 uppehållits af vikarier, så att antalet extralärare sålunda
uppgätt till mera än en fjärdedel! af hela lärareantalet och
vida mera än en tredjedel af de ordinarie, — ett förhållande
som af nyss nämnda anledningar »ingalunda kan anses nor-
malt eller verka hälsosamt pä skolarbetets jämna gång».
Och ändock har, äfven med denna så betydliga förstärk-
ning, lärarekrafternas antal visst icke varit tillräckligt. Vi
känna t. ex. ett läroverk, där för några år tillbaka nedre
sjätte klassen vid höstterminens början hade 96 lärjungar;
anmälan om förhållandet gjordes hos eforus, som i. sin ord-
ning hos K. M:t begärde anslag till extralärare, så att under-
visningen för denna klass måtte få skötas på tre parallel-
afdelningar, de där således ändock skulle kommit att inne-
hålla 32 lärjungar hvar; men — det var ondt om pengar:
klassen fick läsa på två afdelningar med hvar sina 48 lär-
jungar, och i grekiskan, hvilken i nämnda klass inträder som
nytt ämne, måste femtiotre lärjungar på en gång undervisas
af en lärare. Maken till ett sådant missförhållande som detta
torde väl saknas på andra håll; men det är redan illa nog,
att det kunnat inträffa på esz. Man har vid flera tillfällen upp-
stält freftio såsom maximisiffran för lärjungar i en klass, och,
håller man fast därvid, så är det säkert, att öfverbefolkning
icke blott vid läroverket i dess helhet, utan äfven i en eller
flera af de särskilda klasserna är ett konstant ondt på många
ställen.
Men det är ej nog med, att, på sätt här nu blifvit ådaga-
lagdt, undervisningen har men af för stora klasser och för
många extralärare; hon lider äfven af ett annat ondt, näm-
ligen den stora svansen (sit venia verbo!) af för studier obe-
kväma ynglingar, som nu belamra snart sagdt alla läroverks alla
klasser och som blifva allt besvärligare att släpa med, ju högre
upp de komma. Det kan icke nog eftertryckligt framhållas,
huru mycket dylika subjekter tynga på klasserna och draga
ned undervisningen under dess normala ståndpunkt, i det
de genom sin svaghet hindra de bättre begåfvade kamra-
terna att komma framåt. En samvetsgrann lärare måste ju
i första rummet låta sig angeläget vara att söka hålla ihop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
