Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532 VETENSKAPEN OCH SAMHÄLLET.
sten 1876 kreerade docenterna hafva af staten erhållit ett ringa
stöd, och bland dessa endast sex inom den som alltid van-
lottade filosofiska fakulteten. I Lund gestalta sig stipendie-
förhållandena något gynsammare (20 stipendiater under dessa
II år), dels emedan antalet docenter vid periodens början var
jämförelsevis ringa (21), dels enär några af dem, som tidigast
erhöllo stipendium, snart nog lemnade universitetet. I dess ställe
hafva här tre under sagda tid (sedan sistlidna V.-T. ytterligare
en) förlorat det ringa statsunderstödet efter utlupna sex år utan
att omedelbart därefter kunna erhålla på ofvan antydda sätt ett
annat stipendium. Huru kritiskt den icke längre unge vetenskaps-
mannens läge i ett sådant fall är, behöfver ej närmare utläg-
gas. Men, invändes det kanhända, docenten får en gång be-
fordran, och då har han belöning för sin vedermöda och sin
långa väntan. Att den väntan — inom filosofiska fakulteten
åtminstone — understundom kan mäta sig med Jakobs för-
bidan på Rakel, bevisa de ofvan anförda siffrorna rörande
befordringarna. Medeltalet för samtliga de 24! befordgingar,
som förekommit vid universiteten under de sista 11 åren, an-
gifver en väntetid af 9,, år, och se vi särskildt på filosofiska
fakulteten och dess 13 utnämningar, få vi den respektabla
siffran af 11,5 år. Det är andra tal än de 6 år, hvartill man
högst ville utsträcka rätten att få behålla ett stipendium, i
tanke — hos en del — att befordran dessförinnan i regel
skulle erhållas. För öfrigt är ofvan anförda tröst af det slag,
som man numer icke borde komma med. Det tillhör lyck-
ligtvis ett i det hela förgånget skede uti vårt statsväsen.
att den unges arbete skall betalas först på hans ålderdom.
Ingenstädes har emellertid denna princip herskat mer och
längre än vid universiteten, och minnet däraf är ännu ej
borta.
Man kan inför denna föga uppbyggliga tafla svårligen
underlåta att fråga sig, hvarför det öfver hufvud finnes några
yngre akademiska lärare. Vore det ej bättre att borttaga
hela denna institution från våra universitet, upphöra med att
kreera docenter, samt anställa endast professorer? Hvarför hafva
yngre akademiska lärare, åt hvilka statuterna icke gifva någon
! Däraf 2 (en i Upsala, en i Lund) under senare delen af sistl. V.-T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
