Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA UNIVERSITET OCH FRIA HÖGSKOLOR. 537
till lärostolarna är för universiteten en lifsfråga. Huru kunde
den så likgiltigt behandlas af 1876 års reformatorer? Man
kan ej underlåta att göra denna fråga samt undrande spörja
efter svar. Jag skall söka i korthet gifva detta.
Hvad de rörliga eller personliga adjunkturerna beträffar,
så synes deras öde ha afgjorts i misshugg. Säkert är, att
ingen enda af de myndigheter, som haft att yttra sig därom,
velat dem åt lifvet, och vidare att riksdagen uti sin skrifvelse
till regeringen i ämnet uttryckligen hållit på just denna in-
stitution. Sålunda heter det uti nämnda skrifvelse af den 11
maj 1876, att >»riksdagen anser det vara af särdeles stor
vigt, att universiteten genom dylik anställning (rörliga profes-
surer) ega ett medel att vid sig och vetenskapens tjänst fästa
män af ovanlig skicklighet och sällsyntare gåfvor, och bör
därför, enligt riksdagens förmenande, uti planen för den nya
organisationen ovillkorligen ingå, att medel afses för nu om-
talade ändamål. Men samtidigt uttalade riksdagen i öfver-
ensstämmelse med statsutskottets utlåtande den önskan, att
den nya planen (med dels fasta, dels rörliga professurer o.
s v.) ej bör förutsätta större kostnader än de nu beräknade»>.
Och ehuru denna reservation under diskussionen i kamrarna
af alla de talare, som berörde ämnet, betecknades endast som
ett önskningsmål, hvilket för ingen del borde hindra Kongl.
Maj:t från att äska nya anslag för just antydda ändamål!, så
framhölls dock detta uti regeringens skrifvelse till kanslers-
ämbetet med befallning om uppgörande af plan för den nya
staten såsom ett oundgängligt vilkor ?.
vida gynsammare än de här blefvo, heter det dock i ett yttrande härom år
1877: Man hoppades genom tilldelande af docentarvoden, som bortgifvas tre
år i sänder, kunna dels ersätta adjunkturerna, dels åstadkomma en större rör-
lighet inom den yngre lärarekåren. Erfarenheten har dock vederlagt denna
förhoppning, ty oaktadt docentarvodenas belopp tid efter annan blifvit ökadt
(för närvarande 4 högre å 3,500 och 6 lägre å 2,500 mark), är dock docen-
ternas ställning alltför osäker, för att universitetet regelbundet skulle kunna
påräkna erforderligt antal yngre lärare», Dr P. A. Renvall, Nord. Tidskr.
1878, sid. 715. ’ Se båda kamrarnas protokoll för den 3 april 1876. Sär-
skildt ordförandens för statsutskottet, hr C. Ekmans yttrande i Första kam-
maren samt ecklesiastikministerns utläggning utaf det samma (»att utskottets
hemställan i fråga om kostnaderna borde förstås sålunda, att man, »så vidt
ske kam, bör inskränka sig inom de nu beräknade tillgångarna». Hvarefter
han tillägger: »Med detta amendement är förslaget (utskottets) ganska antagligt>).
? Kongl. Maj:ts bref till kanslersämbetet af den 12 maj 1876.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
