- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1887 /
578

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

578 VETENSKAPEN OCH SAMHÄLLET.

kommer att öka det redan nu väl stora antalet af dem, som
gå in på ämbetsmannabanan. Möjligheten att på ort och
ställe få fullborda sin utbildning skall helt visst locka mången
in på den s. k. lärda vägen, som eljest icke kommit att
vända sig ditåt. För de båda kommunernas egna med-
lemmar må visserligen den ökade lättheten att få sina söner
in på nämnda bana vara en vinning, men näppeligen för
landet i dess helhet. Det är att befara, att rusningen till
. ämbetena bland vårt lands ungdom blir betydligt större än
den redan är.

Slutligen kan ock invändas mot sträfvan att göra de nya
högskolorna till anstalter för ämbetsmannabildningen, att där-
med motverkas i icke ringa mån den uppgift, som närmast
föreligger och måste föreligga dem. Vi klaga öfver bristande
vetenskaplig produktivitet vid våra universitet och finna
grunden därtill just uti det stora arbete, som skyldigheten
att sörja för nämnda bildning ålägger flertalet lärare. Är
det då lämpligt att på enahanda sätt belasta dessa nya ar-
betare på det vetenskapliga området? Det är ej svårt att
förstå, huru man kommit till denna tanke. Man har vant
sig att föreställa sig hvarje högre lärdomssäte under de
moderna universitetens gestalt, och af dessas gärning faller
mest i ögonen ämbetsmannabildningen. De utexaminerade
ämbetsmannakandidaterna äro liksom en handgriplig produkt
af det lärda arbetet; saknas den, så tycker man, det blir
intet utaf. Men man förbiser härvid, att just denna utbild-
ning af ämbetsmän ursprungligen icke ålegat verkstäderna
för det lärda arbetet, utan är en uppgift, som senare till-
kommit, i den mån som staten tog universiteten om hand
och behofvet af arbetare med hufvudet växte i samhällena;
och vidare att denna uppgift själf för ingen del inneligger
uti det lärda arbetet. Af de tre uppgifter, som åligga uni-
versiteten, är det blott de två som tillhöra detta arbete,
nämligen vetenskaplig forskning och lärda studier med ty
åtföljande lärd undervisning. Ämbetsmannabildningen hör
principielt icke dit, om hon ock af yttre grunder lagts, så-
som jag ofvan yttrat (Första brefvet in fine), på samma
axlar, som uppbära det rent vetenskapliga arbetet. Att nu
på dessa nya lärdomssäten lägga samma börda, som hvilar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 20:51:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1887/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free