Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580 VETENSKAPEN OCH SAMHÄLLET.
medhjälpare. Former och sätt för denna undervisning
växla efter vetenskaperna, liksom naturligen ock efter lär-
jungarnes ståndpunkt; men regelmässigt sker den inom mer
eller mindre slutna dörrar. All verklig undervisning vid de
fria högskolorna bör ske uti seminarier och motsvarande in-
rättningar. Önskar. man då, som likligt är, gifva denna
undervisning en yttre afslutning uti en kompetensförklaring,
så gifves äfven en sådan uti doktorsvärdigheten. De fria
högskolorna böra erhälla jus promovendi, rätten att kreera
doktorer. Detta är den examensrätt, som naturligt bör till-
höra de nya bildningsanstalterna. Hälst skulle jag vilja, att
man nöjde sig därmed. Man finge då till lärjungar vid de
fria högskolorna endast mera moget folk, och undervisningen
kunde allt igenom bli sådan, som jag nyss antydt. Men
fordrar man nödvändigt en vidsträcktare examensrätt, så må
den då gälla allenast hvad jag ofvan (sid. 570 f.) kallade lär-
domsexamen eller efter nu varande anordning licentiatexa-
men. Detta är enligt min mening den största utsträckning
af examensrätten, som de fria högskolorna någonsin skola
begära; fordra de mera eller den egentliga ämbetsmanna-
bildningen, måste de ock afstå från anspråket att vara fria,
d. v. s. en kommunens angelägenhet, för att bli statsuniver-
sitet, på samma gång som de svika sin första och vigtigaste
uppgift: att fylla luckorna uti det svenska lärda arbetets
organisation.
Hittills har jag talat om de fria högskolornas arbete
endast ur synpunkten af deras nyss nämnda första och vig-
tigaste uppgift; men det är klart, att hvarken de själfva eller
de båda samhällen, som storsinnadt uppbygt dem, kunna
nöja sig med, att de äro till endast för att fylla en lucka.
De böra naturligen också vara något för sig själfva, ett inom
sig afslutadt helt, liksom något för sina kommuner, en härd
för allmän bildning. Den förra fordran gäller framför allt
utrustningen i afseende på läroämnen, och därom behöfver
jag här ej orda; den senare afser arbetet vid högskolan. Den
stora allmänheten i de båda städerna har, synes det mig,
berättigade anspråk på att få för sin del omedelbart hämta
någon fördel af de nya anstalter för vetenskaplig id, som
resas inför dess ögon. Skola högskolorna bli rätt popu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
