Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTLITTERATUR. 629
Stundom hafva antingen ur museets egna förråd eller genom
lån ur enskildas samlingar större tillfälliga utställningar bragts till väga.
Sålunda anordnades förra hösten en ännu fortfarande historisk akvarell-
utställning, som sedan i sommar ledsagats af en miniatyrutställning,
och under ett par månader sistlidne vår pågick en rikhaltig och
intressant utställning af guld- och silfverföremål ur enskilda per-
soners samlingar. Till erinran om fyrahundraårsminnet af Rafaels
födelse anordnades 1883 en utställning af kopparstick efter denne
konstnärs arbeten.
Bläddrandet i museets berättelser har föranledt mig till dessa
utdrag därur, dem utrymmet manar mig att nu begränsa. Jag
måste därför beträffande de vidlyftiga utgallringsarbeten och de
omflyttningar och lokalförändringar, som under de senare åren egt
rum, nöja mig med att hänvisa till »Meddelandena», hälst syftet
med denna uppsats egentligen blott varit att fästa allmänhetens
uppmärksamhet på denna periodiska publikation, den enda som for
närvarande är egnad åt vår konsts angelägenheter. Annu en detalj
af allmännare intresse synes mig dock dessförinnan böra fram-
hållas. Det är af stort intresse att lära känna, hvar man har att
finna de af allmänheten högst skattade konstverken, och hvad
tafvelafdelningen beträffar finnes en god fingervisning i detta hän-
seende i den årligen återkommande förteckningen öfver de taflor,
som blifvit ett större antal gånger kopierade. Det är härvid först
och främst att märka, att flertalet af dessa utgöras af landskap.
Mest eftersökta af de kopierande artisterna äro tvänne norska
landskapsmålningar. Rasmussens »Utsigt från Hardangerfjorden»
har under de sex åren kopierats i icke mindre än 56 exemplar
och S. Jacobsens >»Vinterlandskap» i 39. Närmast efter dessa
kommer Wahlbergs »Månskenslandskap> (35 ggr). Äfven denne
konstnärs »Fiskläge vid Bohuslänska kusten» har varit mycket efter-
sökt. De svenska landskapsmålare, som för öfrigt oftast före-
komma i förteckningarna, äro G. Rydberg, P. D. Holm, P. Wicken-
berg, O. Törnå, A. Lindman och A. Nordgren. Allmänhetens
favoriter bland figurmålarne synas vara Blommér, Amalia Lindegren,
Eskilsson och Fagerlin, bland djurmålarne Kiörboe och Raab.
Äldre artister, som med förkärlek kopieras, äro italienarne Fonte-
basso och Nogari, nederländarne Dujardin, Wouvermann och Rem-
brandt samt fransmannen Chardin.
Från och med år 1883 hafva museets meddelanden dessutom
inrymt konsthistoriska afhandlingar. Serien inledes af d:r G. Up-
marks skildring af den af drottning Kristina från Polen inkallade
kopparstickaren Jeremias Falcks verksamhet, företrädesvis den han
under sin vistelse i Sverige 1649—1655 öfvade. Den sakrika
framställningen är åtföljd af dels en beskrifvande förteckning på
de kopparstick, som Falck under sin vistelse i Sverige utförde, dels
aftryck af några af de urkunder, som utgöra källorna för den samma.
Ny Sv. Tidskr. 8:de årg. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
