Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMANUEL SVEDENBORG. | 107
tiga ande. Vi finna ock under alla hans verksamhets skif-
ten de drag, som tillhörde hans tidigare ålder. Den from-
het. som då besjälade honom, klingar omisskänlig fram ur
hans naturfilosofiska arbete, som är skrifvet på märgfullt
romarspråk. Nu som förr var det den brinnande hågen
att finna det sanna och göra det kändt, som satte pennan i
hans hand. »>»Jag har icke företagit detta arbete», säger han,
för att vinna den lärda världens gunst eller namn och rykte;
jag framlägger det ensamt af kärlek till sanningen, det är
mig likgiltigt, om jag därmed vinner allas eller ingens bifall.»
Det uppseende hans bok väckte var stort. Den romerska
kyrkan upptog det på sin lista öfver förbjudna böcker, men
inom världen i öfrigt och inom vetenskapens historia har
den stadgat författarens rykte.
På detta stadium af sin forskning stannade han icke.
Samtidigt med nyssnämnda verk utgaf han ett mindre, i
hvilket han afhandlar frågan om oändligheten samt om för-
hållandet mellan själen och kroppen.
Det var ett nytt område för studier, som han här be-
trädde, men sedan han om detta hade gifvit en antydan, in-
föll för honom en ny förberedelsernas tid. Andra, som
vilja utarbeta något, draga sig gärna tillbaka i stillhet, för
att fullfölja sina studier och åt deras framställning gifva den
slutliga formen. Icke så Svedenborg. I juli 1736 reste han
till utlandet »för att skrifva och utgifva ett arbete». De dag-
böcker han förde under resan låta oss i någon mån följa
hans tankeverksamhet. Alltjämt hade han en öppen blick
för det, som omgaf honom. De politiska förhållandena
ådrogo sig hans synnerliga uppmärksamhet. Grunden för
Nederländernas välstånd fann han ligga dels i den republi-
kanska författningen, som icke medgifver, att någon männi-
ska dyrkas, utan låter alla känna sig lika goda som konun-
gar och kejsare, med Gud allena öfver sig, dels i den frihet
och öppenhjärtighet, som under ett sådant statsskick äro
möjliga, — där behöfver ingen frukta den andre. I Frank-
rike läto parisarnes jagt efter nöjen och den ofruktbara an-
vändningen af de dryga skatterna honom ana en snar och
våldsam upplösning af de bestående förhållandena. IlItalien
sysselsatte han sig mycket med fornlemningarna. Men hvad
- - ee -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
