- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1888 /
134

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134 DANSK LITTERATUR 1887.

nutidsproblemerna i dessa föredrag, af hvilka särskildt »Hemmelig-
heden> torde vara det i alla hänseenden mest betydande, men Rudolf
Schmidt råder tyvärr icke öfver den konstnärliga formen, eger icke
förmågan att i klara och väckande ord framställa sina tankar, och
det verkligen goda innehållet, som väl icke har sitt ursprung i någon
egentlig genialitet men likväl vittnar om att författaren med flit och
energi sträfvar efter att på hvarje punkt tränga in till frågans kärna,
nedtynges af denna underliga otymplighet och kantighet, som alltid
präglar denne författares arbeten. Äfven den resebeskrifning, som
vår i Moskva boende landsman Thor Lange utgifvit under titeln
En Måned i Orienten, hör kanske formelt icke till skönlitteraturens
område, men den uppbäres i alla händelser af en sådan framställ-
ningskonst, en så äkta poetisk uppfattning, att den med full rätt
kan göra kraf på att anses som en prosadikt, ett med de finaste
arabesker omlindadt stycke reselif, där det är diktarens syn på före-
målen och icke dessa i och för sig, som är det hufvudsakliga.
Blott skada, att Thor Lange, så stor stilist som han är, här och
hvar förfaller till koloristiska konststycken å la J. P. Jacobsen.
Dock måste man erkänna, att han i detta sitt sista arbete någor-
lunda förmått tämja sina böjelser i denna riktning.

Till slut bör jag med några få ord nämna dr Julius Paludans
stora och i vetenskapligt hänseende framstående verk: Renaissance-
bevegelsen i Danmarks Literatur, iser i det 17. Århundrede, ett
utomordentligt intressant arbete, hvari författaren påvisar vår littera-
turs öfvergång från folkdiktning till konstpoesi genom den inverkan
af tysk renässansdiktning, som vi under nämnda århundrade äro före-
mål för. Ämnet har hittills blott ytligt blifvit berördt af våra lit-
teraturhistorici, men genom att med beundransvärd flit och energi
granska alla källorna har det lyckats författaren att på fast basis
uppvisa, huru denna öfvergång från den regellösa, men klangfulla
och innehållsrika folkdiktningen till konstdiktningens stela och torra
formalism i själfva verket bör betraktas som ett af nödvändigheten
betingadt led i utvecklingen, i det att möjligheten för en direkt
fortsättning af folkdiktningen måste anses vara utesluten, medan
den språkvirtuositet och den tekniska säkerhet, som utvecklas
genom århundradets mödosamma arbete på att böja vårt genstri-
diga språk under alexandrinens tvång, långsamt men säkert förbe-
redde den senare diktningens medvetna tillbakavändande till de i
folkpoesien nedlagda skatter, som den nu först egde nog förmåga
att ånyo utforma 1 verklig konstdiktning. Oaktadt dr Paludans bok
i formelt afseende icke är så lätt tillgänglig som de litteraturkåse-
rier, hvarmed mera ytliga naturer vinna mängdens beundran, kan
man icke tvifla på, att hans djupgående och uttömmande analys
skall finna många läsare bland dem, som mera se på kärnans vigt
än skalets glans.

F. Bauditz.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:34:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1888/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free