Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURBREF FRÅN NORGE. 189
det Lie med sin milda, humana ande just har sin styrka i karak-
tärsteckningen, i den förstående och deltagande sympati, hvarmed
han omfattar sina gestalter, äro dessa för Kielland — i alla hän-
delser om man undantager hans första arbeten — hufvudsakligen
ett af de två: antingen föremål för hans ovilja och hån eller språk-
rör för hans personliga stämningar och åsigter. Han förklarar
icke, utan anfaller, — han skildrar icke, utan agiterar. Närmare
sedt hafva dessa hans författarskaps brister, som under senare
tiden gjort sig mer och mer gällande, visserligen sin förklarings-
grund 1 en framträdande egenskap hos hans temperament: han är
mera reformator än konstnär, mera förståndsmänniska än diktare.
Därför väcka hans böcker nog harm hos de anfallne och skade-
glädje hos hans meningsfränder. Men den omedelbara glädje, som
tändes af rena och goda känslor, skänka de sällan; och samhällets
bredare och djupare lager skola de med all sin virtuositet näppe-
ligen någonsin hinna. Ty den diktare, som skall anslå de vibre-
rande strängarna i folkets bröst, måste tänka icke blott med huf-
vudet utan äfven med hjärtat.
Kristiania i februari 1888.
Kristofer Randers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
