Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANSKA ARMADAN. 365
Englands utsigter i en strid med den spanska makten
tedde sig utan öfverdrift ungefär så, som i våra dagar
Sveriges emot ett ryskt angrepp.
Länge hade Filip II insett, att han för att trygga kato-
licismens seger på det europeiska fastlandet behöfde en
stödjepunkt för sin flotta bortom Nordsjön. För tjugu år
sedan hade han hoppats att med Johan III:s bistånd vinna
en sådan antingen vid Göta älfs mynning eller vid Öresund,
planer, som längre fram skulle återupptagas, när Sigismund
ärfde Sveriges krona. Nu låg närmast till hands att vinna
målet på samma gång, som Englands bannlysta drottning
hemsöktes med vederbörlig hämnd. Armadans utrustning
hade pågått i åratal och hämmades endast för tillfället, när
sir Francis Drake sommaren 1587 på eget bevåg med sina
kapare härjade varfven i Cadiz och Coruia. Våren efteråt
var allting färdigt, innan Elisabet anade, att ovädrets utbrott
hotade så nära. Medan hon gäckades af Farneses fredsföre-
speglingar, saknades likväl ej varnande förebud. Från Ant-
werpens tryckerier offentliggjordes emot henne en ny påflig
bulla och ett lidelsefullt herdabref af den engelske emigran-
ten Allen, kardinal-legat och tillämnad ärkebiskop i Canter-
bury, till Englands adel och folk att afskudda sitt okristliga
och skamliga ok. Sådana skrifter insmugglades ock bland
Elisabets undersåtar af jesuitseminariernas engelska alumner,
som för martyrkronan i sitt glödande trosnit föraktade både
fäderneslandets kraf och drottningens straffbud.
När armadan under hertigen af Medina-Sidonia låg redo
att löpa ut ur Lissabons hamn, sände Filip hemlig befallning
till Guise att, kosta hvad det ville, gripa regeringsmakten i
Frankrike och skicka dess flotta att möta den spanska i
Kanalen. Så kom det i början af maj 1588 till den första
beryktade barrikaddagen i Paris. Men endast hufvudstaden
föll i ligans våld. Konung Henrik III lyckades fly, och det
åter uppflammande inbördeskriget förlamade Frankrikes kraf-
ter i afgörandets stund.
Och redan från början hindrades det stora företaget af
naturens ogunst. I slutet af maj gick armadan till sjös, men
måste efter få dagar för storm uppsöka Galiciens hamnar
och kunde först efter sex veckor åter styra kurs mot norr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
